Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [58] Grot, Calender till minne af K. Alexanders-Universitetets andra secularfest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293 ÖFVERSIGT AF DEN NYÅSTE LITTERATUREN.
ken de skönaste minnen och de gladaste förhoppningar al när
stan alla slägter i i detta land äro fästade.” (sid: 4).
| Denna fest gifver äfven ett; och icke det minst härliga
bidraget till de minnen, som pryda Sveriges häfder. Den
odling; hvilkens seger och bestånd nu firades; var ett verk
af våra förfäder, hvilkas nit planterade religion och vetenskap
på. demiå frömiisde kust; och derigenom förädlade och be-
tryggade vapenmagtens eröfringar.
—- Oaktadt festens nationella - betydelse, oaktadt den glädje;
hvilken så väl intresset för all odling; som hågkoimsten af
femhundraårigt brödraskap väcker i hvarje Svenskt bröst vid
tanken på Fitlands väl, kan man likväl ej undgå att med en
sorgsen känsla betrakta detta minne af högtiden. De skrifter;
af hvilka det består, hafva en gemensam grundtanke, Finlands
kiterära odling; men de äro författade några på Svenska, tde
öfriga på Ryska språket, och samlingen är, genom ömsesidiga
’öfversättningar, utgifven både på Svenska och Ryska språken.
Finska språket har varit stumt, vid minnet af folkets od-
ting: Finlands eröfrare hafva sig emellan delat omsorgen om
alt åt förtjensten af Finlands andliga kultur fläta minnets kröna.
Ralerdern; tillegnad Universitetets nuvarande Hansler;
Cesarewitsch och Storfursten ArexAnper, börjar med, sanno-
likt af utgifvaren, på ryska författade och dervifrån öfversatta
”minnen af Alexanders-Universitetet”; hvilka upptaga mer än
en tredjedel af hela bokens omfång. Dessa ”minnen” gifva en
kort, men intressant öfversigt af universitetets öden, ehuru
de synas icke mindre åsyfta att vara äreminnen öfver Ryss-
lands Gehberaler och Tejsare, än att lemna historiska under-
rättelser om hvad med universitetet sig tilldragit. Redan KM.
Gustar il Aporpu säges hafva ämnat mrätta detta universitet.
Nära åtta år efter hans död kom dess inrättning till stånd,
isynnerhet genom nitiska bemödanden af den om Finland så
högt förtjente Grefve PruR Brare den yngre, som ock i ö4
år var dess Ransler. Sedan denna tid har det trenne gånger
varit upplöst, 1710 och 1742 genom krigsoroligheterna i Fin-
land, och 1827 genom den vådeld, som ödelade större delen
af Abo stad. Efter denna brand, som förstörde universite-
tels byggnad och dess bibliotbek, flyttades det till Helsing-
fors, hvarest det öppnades i Oktober 1828, under namn af
Alexanders-Universitetet. Vi förbigå uppräknandet af
de lärda namn, som i äldre och nyare tid frejdat denna bög-
skela. Under de två första ärhundraderna hafva imalles- 13,763
studenter besökt den. - Deras antal; som i början utgjorde
blott 44, hvaribland endast 8 Finnar, är nu i medeltal, bvarje
termin, 600, af bvilka under sednaste terminen före jubelte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
