Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 Om den Ungerska
fria bönder. Man kan tillägga, det å båda ställena af ålder
fanns ett icke alldeles obetydligt antal från all lifegenskap fria
"bönder: Der gafs således för den åt mängden återställda fri-
"heten en i det hela säker grund. Men Österrikiska och Preus-
’siska styrelserna nöjdes ej med denna visshet. De voro der-
jemte betänkta på att skydda rättvisans fordringar äfven
der dessa kunnat åsidosättas utan fruktan, att sådant skulle
för den nyfödda friheten medföra omedelbar våda. De erkän-
de således och gjorde gällande dessa fordringar till fördel
för dem, hvilka, utan att till sin jord hafva köpt eganderätt
eller erhållit något formligt erkännande deraf, blott kunde
(åberopa de anspråk, deras eget och deras fäders arbete på
denna jord dem gifvit. Under den tid, som närmast föregick
frigifningen, hade desse emot godsegarens godtycke funnit
skydd uti de äfven för de lifegna jordegarne gällande Urb arial-
lagar och serskilda dagsverkspatenter !9), naturliga och nöd-
-vändiga medel för statsmagten att i länder, der den fattige
jordbrukaren icke genom flyttning kan undandraga sig gods-
"herrskapets stigande anspråk, emot sådana värna honom. Så
"hade den ädla Maria Taeresu redan 1771 och 1772: för sin
andel af Schlesien samt för öfra Österrike utfärdat dagsverks-
patenter !!), och, sedan ett dylikt förslag i Böhmen först mött
"ovilja, begagnat den skräck, ett uti samma land och i Mäh-
ren samt en del af Ungern utbrutet bondupror hos godsegar-
ne injagat 12), för att, år 1775, i Böhmen och Mäbren införa
dylika lagar 13); hvarefter saken utan serdeles svårigheter fort-
gick i de öfriga Tysk-Slaviska provinserna, och Urbarierna
således erhöllo större bestämdhet. Enligt detta föredöme be-
fallte också FrepriK den store, d. 42 Dec. 1784, att genom
urbariers upprättande äfven i Preussen sätta en gräns för
"godsherrarnes och böndernes tvister. Då nu lifegenskapen
först i det Tysk-Slaviska Österrike och senare i Preussen upp-
häfdes, skulle den åsigten, att den Iifegne icke egde annan
"jordeganderätt, än den lagen honom redan formligen tiller-
"känt, ledt till upphäfvande af dessa urbariers giltighet för all
"den jord, hvartill ingen sådan formligen erkänd rätt kunde
"styrkas. Om den lifegne icke hade någon andel i jordegande-
"rätten, måste denna tillhöra godsherren allena, och han såle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
