Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Om den Ungerska
samtycke lösa sina servilare prestationer till denna, en
pligt, nemligen att, mot sin egen vilja, af godsegaren låta sig
förmå till sådan lösen, blef likväl den Preussiska bonden,
om han saknade fullständig jordeganderätt, redan genom K.
Ed. 14 Sept. 1811 uti perspectif visad, och genom K. För-
klaringen 29 Maji 18146 verkligen tillagd; men om han under
fullständig eganderätt egde sin jord » genom K.F. 7 Jun. 4824
anvisad, hvartill någon motsvarighet ej finnes i de Österriki-
ska, nu gällande lagarna. En gång gjordes väl ett försök att
i Österrikes samtliga Tysk-Slaviska provinser låta bonden lösa
alla dessa prestalioner med en viss årlig penningeafgift. Också
detta utgick från Joseren II. Uti Patent d. 410 Febr. 1789
förklarades, det bondens afgifter till Fursten och till godsegarn
tillsammans ej borde öfverstiga 50 procent af hans bruttoin-
komst, nemligen till: Fursten ej 42 floriner 45 VY, kreuizer af
hundrade, till godsegaren ieke A7 floriner 4624 kr. (af
åker och vingårdar 45: 25, äfvenså mycket af sjöar och flo-
der; af ängar, trägårdar och dammar 26: 2 24, samt af bete
och skog 30: 50); vidare, att godsherren ej fick affordra
bonden annat än penningar; men att en frivillig öfverenskom-
melse om ett annat prestationssätt väl tilläts, samt slutligen, att
om en bonde styrkte, det hans urbarialprestationer öfverstego
47 fl. 46?/4 kr. af 100, borde de utaf kretsens styrelse nedsättas;
hvaremot det af sig sjelft skulle förstås, det en man, som
dittills utgjort mindre, äfven derefter borde njuta denna mil:
dring tillgodo. Den nya ordningen infördes d. 4 Nov. 1789,
men upphäfdes redan följande året af Joserns efterträda-
re 18); och hade väl, om Joserr längre lefvat, måst af honom
sjelf upphäfvas. Penningeutgiften var, i Österrikes då varan-
de ställning , tryckande för bönderne; den allmänna reduktior-
nen af böndernas förbindelser för brådsförtande för godsegar-
ne. Emedlertid har likväl dagsverksskyldigheten i Österrikes
Tysk-Slaviska: länder till en stor del blifvit på den fria öf-
verenskommelsens väg utbytt emot penningeafgifter. En sakkun-
Dig man försäkrar, att dagsverkspligten i öfra och nedra Öster-
rike, Steijermark, HKrain och Kärntben är bonden nästan obe-
kant, och att äfven nerr om Donau godsherrarne påstå, det
de gerna för dagsverkena skulle antaga ep ganska liten del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
