Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIG Om den Ungerska
glering, 1814 års edikt och den på 1816 års omförmaälda
grundsats bygda förordningen af 7 Junii 4821 omförmäla.
Önskas en jemförelse mellan de framsteg båda ländernas agrar-
författning de senare åren gjort, och antages till måttstock anta-
let utaf de mera tryckande bördor af ofvannämnda slag, som
uti det ena landet och i det andra blifvit undanröjda, torde
det, som med visshet kan sägas, inskränka sig dertill; att båda
länderna äro på väg till ett allmänt undanrödjande "af dessa
bördor: att båda ännu äro långt aflägsne från målet: att
Preussen för ögonblicket röjer större verksamhet, och att den
Preussiska bonden 1816 och 1821 förunnade rätt till er-
hållande af hans prestationers förvandling eller af deras
köp, mägtigt äggat hans arbetshåg, hvaremot den Österrikiske
uti vissheten om Regeringens odd och i de förhoppningar
Han för framtiden kan bygga dels på detta skydd, dels på
godshberrens vexande humanitet och penningeförlägenhet, fin-
ner mera trygghet, än direkt uppfordran till nya och ovanliga
ansträngningar. Andra vigtiga företräden, som tillkomma
Preussen, äro den både godsherrar och bönder medgifna fria-
re dispositionsrätten öfver hvar sin egendom, samt då senares
större oberoende af de förstnämnda. Framför allt bildar den
friare dispositionsrätt, vi nämnt, en verklig glanspunkt uti
den Preussiska författningen: ett herrligt minne från de da-
gar, då Preussen hade förlorat allt utom hoppet, men genom
sin trohet deremot beredde sig en ärofull framtid. Hvad
slutligen angår bondens deltagande i allmänna bördor, hvilket:
man omtalat såsom serdeles tryckande uti vissa bland Öster-
rikes Tysk-Slaviska provinser, sakna vi både den sakkännedom
och det utrymme, som fordras till uttömmande af detta ämne.
Det gilves uti de flesta länder en mängd allmänna bördor,
hvarom ingen upplysning förekommer uti statens financiella
redogörelser. Utan kännedom om sistnämnda bördors belopp
blir jemförelsen mellan de offer folken, hvart för sig, bringa
det allmänna, ytterst vansklig. Och vi ega ganska ringa kun-
skap om förhållandet med dessa bördor: i de länder, vi gjort
till föremål för dessa anmärkningar. Under den förutsättning,
som ej torde långt aflägsna sig från sanningen, att detta för-
hållande i Preussen och Österrike är någorlunda lika, med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
