Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Om den Ungerska
helastar Preussens jordbruk, en större anpart. Om således
än jordbruket i det Tyskt-Slaviska Österrike har att bära
en tyngre grundskatt, än i Preussen, så följer derutaf icke;
det förhållandet är detsamma med bonden. Det skulle, vid
anställande af en noggrann undersökning, hvartill vi likväl
visserligen icke ega nödiga upplysningar, lätt kunna visa sig,
det bonden i Österrikes Tysk-Slaviska provinser, i förbållan-
de både till antalet af hans familj och husfolk, samt till af-
kastningen utaf hans jord, i grundskatt betalar mindre, än
den Preussiske, eller åtminstone ej mera; och att återstoden
erlägges af de Österrikiska magnaterna. Väl förkunnade nem-
ligen Preussiska regeringen d. 27 Oct. 1810 en revision af
landets grundskatt, och att vid denna revision äfven riddare-
godsen skulle förpligtas till lika deltagande uti denna skalt
med andra jordlägenheter. Men denna revision väntar, så vidt
oss är bekant, ännu på verkställighet, och riddaregodsen i
Ostpreussen, Pommern, Brandenburg och provinsen Sachsen äro
ännu frikallade från den allmänna grundskatten, i hvars ställe
de i allmänhet, under namnet Ritterkanon, eller Ritter-
pferdsgeld, erlägga en obetydlighet 25). I Österrike, der
Maria Taeresis, utom i Ungern och dess biländer, öfverallt
införde grundsatsen om adligt egendoms ständiga beskattning ?),
bragte deremot redan JosEPu jEs för ögonblicket misslyckade för-
sök att underkasta nästan alla hans Tysk-Slaviska besittningar li-
ka grundskatt, åtminstone de Neder-Österrikiska, Böhmiska,
Mähriska och Schlesiska ständerna att formligen samtycka till
all jords beskattning, efter dess naturliga eller genom odling
vunna värde, men utan något afseende på dess egenskap af
dominical eller rustical (d. ä. på dess kamerala egenskap) 27);
och då samma grundsats för Österrikes samtliga Tysk-Slavi-
ska stater genom Kejserliga patentet d. 25 Dec. 1817 pro-
klamerades 23), uppsköts dess tillämpning icke till deh tid;
då den anbefallda stabila katastern blefve fullbordad, utan
blef, der den ej redan genom serskilda författningar var in-
förd, gällande genom det provisorium, som till följd af Kej-
serliga patentet 8 Febr. 1819 sattes i verksamhet från d. 1 Nov.
1820 29), — — Så mycket om förhållandena inom den land-
rymd, der jordbrukarens tillstånd från äldre tider erbjudit de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
