Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Om den Ungerska
lopp tillkommit. Sätten till niondens utgörande voro tvenne.
Äfven i Ungern bade man redan före 419:de årh. anat det för-
derfliga uti en afgift, som stod i förhållande till brutto-, ej
till netto-afkastning, oeh derföre, jemte nionde-prestation
in natura, jemväl här och der antagit en sådan i vederlag.
In natura sades nionden utgå, så länge den vigtigaste delen
deraf så utgjordes.: I vederlag utgjordes den deremot, när, i
stället för allt slags nionde, i ett för allt utgjordes anlingen
en bestämd penningeafgift, eller ock vissa dagsverken. Huru
lågt uti penningevärde en Ungersk bondgårds afkastning upp-
skattades, - visar den lagliga taxan å berörda penningeafgift.
Den utgjorde blott 4 floriner. Dagsverkena: voro 42 öke-
eller 24 drängedagsverken. — Uti några orter erlades, i stäl-
let för nionde, sjunde- seller. åttondedelen utaf afkastningen.
Detta fick fortfara, der kyrkotionde ej. gafs. Der sådan ut-
gjordes, måste godsherren åtnöjas med de Hvarest gods-
herren förut endast uppburit: tionde, stod honom frilt att i
stället fordra nionde. Slutligen kan tilläggas, det äfven vin-
gårdars innehafvare antingen måste erlägga nionde eller en
oföränderlig penningeafgift.
den och nionden voro de tyngsta prestationer,
dem sbicaljor dens åboar voro underkastade; men ej de enda.
Der funnos äfven andra, hvilka, hvar för sig föga betydande,
likväl sammantagna och lagda till ;de nyss nämnda, blefvo gan-
ska kännbara. Dessa voro: |
3:o Tomtören; 4 florin af-hvar bonde för -hvarje bygg-
nadstomt; och lika mycket af hvar backstugusittare med eget
hushåll.
4:0 Datier; ett visst antal höns, kapuner och ägg. jem-
te smör af hvar bonde.
3:o HRalfgärd; en kalf af by med 50 hela besufgubeler
.6:o Subsidium, när godsherren trädde i ägtenskap 29),
läste sin första messa, skulle lösas utur fiendtlig fångenskap
eller af Konungen personligen kallades till dte
Z:o Grundränta af rödjor.
Till sin verkan på bondens välstånd med ofvannämnda
prestationer temligen likartade voro de inskränkningar, denne
3; sin handel och vandel var underkastad genom herrskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
