Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 Om den Ungerska
mål, der denne ansåg sig af herrskapet förfördelad; och slut-
ligen skulle hvarje urbarialprocess, ehvad deremot blifvit
appelleradt eller icke, revideras af Komitatsrätten.
Dessa voro det allmänna Theresianska urbariets och de
omedelbart dermed sammanhängande lagarnes hufvuddrag. Den
ställning, hvaruti Ungerske bonden ’”5), enligt dessa lagar, sig
befann, var, utan gensägelse, nedslående. Akerbrukets stånd-
punkt var låg, och dess afkastning följaktligen ringa. Till
styrkande af detta yttrande -behöfves intet annat bevis, än
den gunst lagen visade betessamfälligheten. Tyngden af de
prestationer, hvilka till herrskapet borde utgöras, kan väl ej,
utan närmare bekantskap med sjelfva landet, säkert uppskat-
täs. En ungefärlig beräkning kan dock, med ledning utaf
Vissa i lagarne träffade taxeringar, uppgöras. Antages nion-
dens värde af hel besutenhet till 24, värdet af datierna och
utaf den under N:o 5 anförda afgiften, till 5 <$), samt af tomt-
örena till 6, mansdagsverken, så erhålles för dessa utlagor
sammanräknade ett värde af 35 sådana dagsverken. De så
kallade årliga dagsverkena kunde ej uppgå till ett värde af
11 mansdagsverken. Tilläggas nu de hvarje hel besutenhet
åliggande 104, så erhåller man för alla en hel besutenhets
årliga prestationer ett värde, som icke fullt motsvarar 150
mansdagsverken. Men 136 sådana, eller 5 i hvarje vecka, ut-
gjorde i de Europeiska länder, der dagsverkssystemet var all-
mänt, det mått, som bondens prestationer till herrskapet un-
der ett år ej fingo öfverskrida; och Ungerske bonden befann
sig således i detta afseende i jemnlikhet med dem bland sina
vederlikar, hvilka vanligen anses tyngst belastade i Europa;
hvarvid ytterligare bör anmärkas, det hela besutenheters inne-
hafvare voro bättre deran, än de å mindre gårdar besutne,
hvilka, utan afseende på skilnaden mellan deras och de före-
nämndes inkomst, måste utgöra åtskilliga prestationer till lika
belopp, som helgårdsbönder. Med de inskränkningar, bonden,
till följd af herrskapets regalrättigheter, var underkastad i sin
handel och vandel, uppehålle vi oss ej. Att dylika i flera
andra, Europeiska länder varit, och till en del ännu äro temli-
gen allmänna, är lika bekant, som att de strida emot rättslä-
rans och nationalekonomiens första grundsatser. Hvad slutli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
