Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 | Om den Ungerska
en ny, mägtlig stöt, hvilken icke litet bidrog: till de lyckliga
resultaterna af landtdagsarbetet 1852—41836. Uti de delar af
östra Europa, der adeln ännu är i besittning af herrligheten öfver
nästan all jord, och af allt politiskt inflytande, hafva de täta
resor, samma adel i senare tider till det vestra Europa före-
tagit, för bönderna ofta varit lyckliga. Uti Kurland frågade
Kour 47) en gammal bonde, hvars herrskap var på resor stadt,
”De resa väl då för Eder bort mången mark smör och mjöl,
och säkerligen fån J svettas och arbeta mer, när Edert herr-
skap på det sättet flackar omkring i alla länder?” Bondens
svar: blef: ”Ack herre! jag tror icke det skadar, att våra her-
rar resa utomlands. -De lära känna de bönders frihet, som bo
der, samt återkomma, i fall de förut varit hårda, mildare
stämda, och söka lindra vårt öde. De, hvilka alltid stadna i
landet, lära intet annat än jagt och kortspel; och dertill åtgå
ofta större summor.” Något dylikt har också inträffat i Un-
gern. Men framför allt hafva en mans resor i den senare ti-
den på Ungerns öden haft en inflytelse, den efterverlden tro-
ligen länge skall i tacksamt minne bevara. Af Grefve STEPHAN
SzécHenys glödande fosterlandskänsla hade den oförskräckte
oppositionsmannen utur gamla skolan, Grefve DessewFFy hop-
pats en trogen fortsättning utaf sitt eget system, ett orubb-
ligt fötbällande vid 4222 års stora frihetsbref samt hård-
nackadt motstånd mot Österrikiska regeringen. Men SzÉcHENYI
hade under resor i vestra Europa stadgat den öfvertygelse,
att fribetsbrefvet ej kunde hjelpa fiscke. utur. dess vanmagt.
Donaus begagnande till en afsättningsväg för landets ymniga
naturprodukter ådrog sig aldraförst hans uppmärksamhet , och
sina tankar om landtdagens åligganden meddelade han uti en
skrift, der han bland anlen orsaker till landets vantrefnad ut-
märkte tvånget för bönderne att in natura utgöra sina dags-
verken: till herrskapet, samt adelns ovilja mot deltagande i
allmänna bördor: en ovilja, i följd hvaraf medel saknades till
många, allmänt vigtiga företag. Denna skrift blef från många
sidor angripen. Äfven den gamle, patriotiske DessewFry upp-
trädde mot sin forna älskling med beskyllningar för revolu-
tionära syften. Men regeringenn närmade sig SzÉcHENYI, hvil-
ken -å sin sida med glädje ingick förbindelsen. En stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
