- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
344

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544 <Om den Ungerska

underhafvande åtagna förbindelser, sammanräknade, äro: svå-
rare än de i urbariet stadgade. — — I öfrigt omfattar detta
urbarium äfven Banatet och Slavonien; hvarföre de vigtigaste
olikheter mellan dessa och öfriga orter i det följande måste
åvmärkas. — — — De för besutenheternas reglering i allmän-
het fastställda grunderna ega väl mindre interesse; men upp-
märksamhet förtjena stadgandena, så väl att det för under-
hafvandes husdjur nödiga betet skall; der möjligt är, skiljas
från det för godsherrens erforderliga, — — så snart denne el-
fer större delen af bönderna i byn det önskar — — som att,
i fall flertalet så fordrar, samt det finnes möjligt och för
ekonomien rådligt, hvarje underhafvande bör få alla sina egor,
hetesmarken inräknad, afsöndrade i ett enda stycke, eller åt-
minstone uti tegar (Geländen). — — — Ännu vigtigare är dock
den nu rörande böndernes rätt till deras jord gifna förklaring.
De fall, i hvilka godsherren kan uppsäga underhafvande , äro
väl, med några mindre betydande modifikationer, de samma som
förut; men deremot förklarades hvarje bonde och hackstugusit-
tare berättigad att till hvem som helst (utom till sitt eget,
eller något i samma by del egande; herrskap, eller till byn
samfaldt ) föryttra, ej blott värdet af de på besutenheten eller
backstugulotten använda kostnader och åstadkomna förbättrig-
gar, utan äfven nyttjanderätten till gården eller lägen-
heten, dock med skyldighet för köparen att utgöra de samma
Hytljanderätt åtföljande prestationer +). Till försäljningen for-
dras: väl ännu herrskapets tillstånd; men detta får ej vägras
+ andra fall; än då lagen tillåter att uppsäga bonden. Dock
må en bonde i samma by ej förvärfva mer än ett visst, efter
byns storlek lämpadt antal besutenbeter; ej heller få besuten-
heterna styckas utan herrskapets bifall, eller i mindre delar än
-fjerdedelar. —" Det bar ofvanfö. e blifvit "anmärkt såsom en
brist i den Theresianska lagstiftningen, att den enskilde bon-
den ej hade någon verklig, betydande jordeganderätt. Denna
brist ersattes ej genom det slags samfällda eganderätt; förbu-
den mot rusticaljordens minskning och mot urbarialpålagornas
höjande försäkrade Ungerska bönderna; såsom ett helt betrak-
tade: en rätt, hvarati ingrepp kunde göras, som vöro omöj-
liga uticen hvarje individ af samma klass serskildt försäkrad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free