Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urbarial- författningen. 331
provinser förekomma, äro knappt sådana, att sistomförmälda
provinser på dem kunna grunda något serdeles företräde fram-
för Ungern, —— — —— Jemlörelsen med Preussen låna
vi belst från en Preussare 56), ”Oändligen ofta” säger han,
”har jag i Tyskland hört den anmärkning, att Ungerske bon-
den helt och hållet är träl. — — Starkast herrskar denna
fördom uti Preussen, der man rentaf hyser den tanka, att
dervarande bonde, i jemförelse med den Ungerska, är en verk-
lig friherre.” Författaren genomgår derefter de nyare, Preus-
siska ’agrarlagarnes hufvudmomenter, och yttrar sedan: ”Låtom
oss häremot sätta den Ungerska bondens emancipation, sådan
den genom 1836 års landtdag blifvit inledd: Denna bonde
hafva många observansenliga servituter blifvit eftergifna på
långt billigare vilkor, än den strängt rättvisa Preussiska lag-
stiftningen beviljat; I Ungern njuter bonden redan icke stort
mindre friheter och rättigheter, än uti Preussen, men utan att
de kostat honom så många offer. Emot återlemnande af långt
obetydligare realiteter hafva vida flera rättigbeter blifvit ho-
nom inrymda. Blott den jord, som i senare tider blifvit ho-
nom öfverlemnad, kommer i beträktande och till Jemkning.
För hvad förut och vid hemmanets ursprungliga bildande till-
hört detta, utgöres ett i det hela ej betungande arbete. Ej
mer än en dag i veckan får han tagas i anspråk 37), och i
fall godsberren öfverskrider sin rätt, står Ungerska bonden
en äfvenså lätt och säker väg öppen till rättvisan, som nå-
gonsin den Preussiska. Om denne först vänder sig till kret-
sens Landtråd, går Ungraren till Romitatet, der hans närma-
ste stoldomare, hos hvilken angifvelsen sker, måste företräda
honom. — Men, invänder man, hvilken dom kan bonden i sia
sak vänta hos en Rätt, som till större delen består af gods-
herrens ståndsbröder? Måste ieke denna dom nödvändigt blif-
va partisk, när domstolen skulle handla mot sitt eget intres-
se, om den dömde till bondens fördel? Från denna sida ser
utländningen saken, och derföre fäller han ett ogunstigt om-
döme. — Men man betrakte frågan en gång utur en annan
synpunkt — ur den rätta; och utseendet blir helt annat. Om
man än ej afser, det godsherren medelbart skadar sig sjelf. i
fall han genom orättvist förtryck undergräfver bondens väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
