Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - S—s. Om K. Carl X:s Reduktion af kronogods, jemförd med den som verkställdes under I. Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Kooning Carl X:s Reduktion
än en rältvis jemkning af stridande rättigheter, af ömsesidigt
öfverdrifné, men å ihgendera sidan grundade anspråk.
Det är denna Reduktion, sådan den af 4680 års beslut
var föreskrifven, och dess skilnad ifrån den nu beslutna, som
återstår oss att förtälja. Intetdera Riksdagsbeslutet ingår sär-
"deles djupt i de enskilda delarne af den stora frågan. Blott
det allmänna bestämdes; mycket var lemnadt åt verkställande
magten. Dock — såsom Carr XI genom Rådets fullkomliga
underkufvande blef en envåldskonung, så var ock honom lem-
nadt i Reduktionsfrågan ett ännu friare fält än hans fader ha-
de förbehållit sig. Beslutet 1680 är kort: det innehåller 4:0
att ej blott fjerdeparten, utan alla grefskaper, alla friherre-
dömen, voro de ock skänkta redan 1561, alla kungsgårdar,
alla sätesgårdar, alla ladugårdar, samt äfven penningar, som
utgjort vederlag för sådana besittningar, nu till kronan åter-
"kallades; 2:0 att ingen gräns i tiden erkändes, men kronans
fordringar ovägerligen måste gäldas, förskrefvo de sig ock
från den äldsta forntid: 3:0 alt ingen skilnad gjordes på al-
lodialgods och förläningar; 4:0 att intet undantag beviljades,
utom det att egendomar om 60CO daler silfvermynts ränta el-
ler derunder fritogos, och med rättighet för innehafvaren att
sjelf bestämma, 1 hvilka sina gods han ville förbehålla sig ett
sådant undantag; dock beviljades äfven denna rätt blott med
inskränkningar ?!), men fattige, välförtjente officerare anför-
troddes åt Konungens nåd; att för lifstidsfriheter, som kronan
gifvit, samma regel gällde, som för egendomarne; 6:o att de
köpta godsen visserligen stadfästades i köparens hand, om de
med reda penningar blifvit betalta, men, voro de köpta för
Iöner, försträckningar, pensioner förnyades 1653 års stadga,
och hvad sedan den tiden frångått kronan, ställdes under sär-
skild undersökning; 7Z:o att för pantegodsen samma vilkor
stadgades, dock så, att pantegods blott voro de, som blifvit
pantförskrifaa emot penningar och penningevärde, ej de, som
utgjort vederlag för gamla rättsanspråk; $8:0 att för köp af
21) Inskränkningen bestod deri att, om han egde gods i både Sve-
rige och Finland, fick han ej behålla allt i Sverige, utan måste dela
summan på båda länderna; och med grefve- samt friherreskaperne fick
intet byte göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
