- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
476

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [76] Motzfeldt, Veiledning til den jurid.-prakt. Pröve m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

470 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.

icke saknas. Denna förmåga åter dokumenteras vida säkrare
genom skriftligt författande, än genom blotta svar på gjorda
frågor, och i samma mån examinanden känner, att ett sådant
prof, hvilket fordrar sjelfverksam eftertanka, honom förestår,
använder han ock under sludietiden sjelfverksamhet och ”an-
strängning, samt besegrar såmedelst beqvämlighetshågen vid
den blott receptiva åtgärden att mekaniskt anteckna, hvad
läraren föreläser. Men, invänder man, detta prof är svårare,
än att ynglingarne billigtvis kunna åläggas detsamma. Visvare
derpå, dels att den större eller mindre svårigheten beror på
lärarens val af uppgifter för profvet, dels ock, att den från
universitetet dimitterade genast sättes i nödvändighet att skrift
ligen uppsätta sina tankar, hvarföre det, med billiga anspråk å
sakkunnige lärares sida, icke hos oss, mer än anuorstädes SA
bör möta svårighet att föreskrifva ett sådant prof. En”: före-
gången öfning att i skrift uppfatta hvad man vet, skulle ock
i betydlig mån bidraga till undanrrödjande af den oanvändbar-
het, som praktiei öfverklaga hos de nyexaminerade, och gifva
en praktisk riktning åt sjelfva studierna, samt i vida högre
grad, än man genast inser, förmedla det abstrakta i rättssat-
serna, derigenom att ynglingen sjelf lärde sig tillämpa dem.
Erfarenheten t. ex. i Norge ådagalägger den faktiska sanningen
häraf.

Både Norges och Danmarks befordringslagar stadga såsom
erforderligt för vissa vigtigare embetens erhållande, att hafva
undergått de lärdomsprof, hvarigenom grundligare bildning do-
kumenteras. Så fordras i Norge. enligt 1824 års författning,
Latinsk embetsexamen för att befordras till ledamot af högsta
domstolen, till domareembeten vid öfver- och underrätterna,
till Stats- och Expeditions-Secreterare-embeten vid Norska re-
geringen 0. s. v. I Danmark är likaledes stadgadt, att ingen,
som icke genomgått fullständig juridisk examen, kan komma
i fråga, till flera uppräknade ansvarigare embeten, såsom leda-
mot i Ronungens Kansli eller Högsta "domstol, Stiftsamtmän ,
Jnstitie-Sekreterare och Protokolls-Sekreterare vid högsta dom-
stolen o. fl., ja för vinnande af inträde såsom ledamot i Dan-
marks (högsta domstol) Höjeste Ret, föreskrifver Instruktion
af d. 7 Dec. 1774 ett profs afläggande inför sjelfva dom-
stolen sålunda, att i en utagerad sak sökanden först afger sitt
votum efter framställd species facti, och efter att på enahan-
da sätt förfarits i 4, 5 eller flere saker, afger högsta dom-
stolen öfver den ifrågavarande personen sitt yttrande, hvilket

4) Oaktadt de skärpta examensfordringarne har antalet af dem, som
undergått juridisk examen, nästan år från år ökat sig i Norge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free