Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Fryxell, Antikritik: Om behandlingen af Drottning Christinas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 "ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
ÖXENSTJERNORNA inverkade på samma sätt vid Westfaliska un-
derhandlingarna är än mera allmänt kändt och erkändt. Mot
den påstådda fredskärleken "hos henne och krigskärleken hos
rådspartiet tala dessutom följande omständigheter, Några må-
nader efter den af henne efterlängtade Westfaliska fredens af-
slutande, var hon i begrepp att inveckla Sverige i Frankrikes
krig, så de inbördes, som det med Spanien 7). Men det var
just rådspartiet, som hindrade förslaget. — Vidare: ÖHErRIistinaA
yttrade 1649 mycken benägenhet, att, om hon mägtat, bisprin-
ga Engelska konungahuset i striden mot folkpartiet; men O-
XENSTJERNA arbetade deremot +). Vidare medelst sina stämp-
lingar genom HocnH och RADpzIEJSEWSKy, sin erbjudna hjelp åt
Hossackerna 1652 gaf CHristina åt Polen en af intet behof
påkallad, men dock ganska betydlig krigsanledning, och hade
troligen derigenom inrvryckt Sverige i strid mot samma magt,
så framt ej Joman Kasimirs köld och försigtighet samt stämp-
lingarnas förtidiga upptäckande hindrat utbrottet 774), Vi-
dare genom uppträdet mellan Juzer och -UrFenp gaf: CHRISTI-
NA åt Ronungen af Danmark en ganska sårande krigsanledning;
hvarförutan hon sjelf på fullt allvar i rådet öfverlade om och
önskade angripa Danmark, men mötte motstånd af rådspartiet +);
ja en samtidig trovärdig källa TT) yttrar, att en bland orsa-
kerna till CmeistInas missnöje med Sverige var harmen der-
öfver, att ÖXENSTJERNSKA partiet tvang henne till fredlig för-
likning med Brandenburg och Danmark; då hon likväl ville
med krig angripa, isynnerhet det sednare; — Vidare: de sista
dagarna af sin regering gaf hon genom det mest -djerfva och
sårande uppförande åt dåvarande Portugisiska regering en
verklig uppmaning till krig TTT). Slutligen några månader före
sin afsägelse började hon sjelf det Bremiska kriget, och det
utan rådets hörande eller: ens vetskap "). — Så förhåller det
+) Se Fnryxenis berättelser. D. 10. ss. 135—185 enligt Cnanurt 1
T. ss. 410—427. T. 2. ss. 1—49. Rådsprotok. i Mars 1649.
Theatr. Europ. VI s. 1172.
Xx) Rådsprot. i Febr. och Mars 1649. CHanur. T, 2. s, 218. Pu-
FENDORF S. 957. Fryxecnns handl, 1. s. 87.
2000) CHANUT. DÖ. ss d0—37; O6—74. RUDAWSEL
+) Cnanur. 9. 59, 74, 97, 166, 218. Fryxeurs handl 4. 94—98,
IV. BEnninGens bref i Dec, 1652. HorzeEre 5. 96, 118. ÅrtcocHEng.
2. append. p. 92. P. Brarses dagbok, p. 79, 80. Den på sistnämnda
ställe omtalade krigsöfverläggningen, hvilken saknas i de årens högst
ofullständiga rådsprotokoller, har jag sedermera funnit i Engeströmska
Bibliotheket i en qvarthandskrift med rubrik: Consultatio de bello
Polonico, hvilken äfven rör anfallsplanen mot Danmark.
TT) RR. Montecucuus relation, ÅrcbenBortz. 2. append, 92, 93.
TTT) Coanwur. 3. 372—3580.
[F] Caanut: 3, 9372—580.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
