Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenst je rnorna inverkade på samma sätt vid Westfaliska
underhandlingarna är än mera allmänt kändt och erkändl. Mot
den påstådda fredskärleken hos henne och krigskärleken hos
rådspartiet tala dessutom följande omständigheter* Några
månader efter den af henne efterlängtade Westfaliska fredens
afslut an de, var hon i begrepp alt inveckla Sverige i Frankrikes
krig, så de inbördes, som det med Spanien *). Men det var
just rådspartiet, som hindrade förslaget. — Vidare: Christina
yttrade 1649 myckcu benägenhet, att, om hon mägtat,
bispringa Engelska konungahuset i striden mot folkpartiet; men
O-X eisstjern a arbetade deremot **). Vidare medelst sina
stämp-lingar genom Koch och Radziejewsky, sin erbjudna hjelp ät
Kossackcrna 1652 gaf Christina åt Polen en af intet bekof
påkallad, men dock ganska betydlig krigsanledning, och hade
troligen derigenom inryckt Sverige i strid mot samma magt,
så frarat ej Johan Kasimirs köld och försigtighet samt
stämp-lingarnas förtidiga upptäckande hindrat utbrottet ***).
Vidare genom uppträdet mellan Juel och Ulfeld gaf
Christina åt Konungen af Danmark cn ganska sårande krigsanledning;
b varför utan bon sjelf på fullt allvar i rådet öfverlade om ocli
önskade angripa Danmark, men mötte motstånd af rådsparliet
ja en samtidig trovärdig källa yttrar, att en bland
orsakerna till Christinas missnöje ined Sverige var barmen
der-öfver, att Oxenstjernska partiet tvang henne till fredlig
förlikning med Brandenburg och Danmark, då hon likväl ville
med krig angripa, isynnerhet det sednare. — Vidare: de sista
dagarna af sin regering gaf hon genom det mest djerfva och
sårande uppförande åt dåvarande Portugisiska regering en
verklig uppmaning till krig *{**}**{*)• Slutligen några månader före
sin afsägelse började bon sjelf det Bremiska kriget, och det
utan rådets hörande eller en9 vetskap *). Så förhåller det
*) Se Fryxells berättelser. D. 10. ss. 155—155 enligt Chanut 1
T. ss. 410—427. T. 2. ss. 1—49. Rådsprotok. i Mars 1049.
Tkeatr. Enrop. VI. s. 1172.
**) Rådsprot. i Febr. ocb Mars 1649. Chanut. T. 2. s. 218.
Pufendorf s. 957. Fryxells bandi. 1. s, 87.
***) Chanut. 5. ss. 55—57; 66—74. Rudawski.
t) Chanut. 5. 89, 74, 97, 166, 218. Fryxells handl. 1. 91—98.
IV. Benningens bref i Dec. 1652. Holberg 5. 96, 118. Auchenh.
2. append. p. 92. P. Brahes dagbok, p. 79, 80. Den på sistnämnda
ställe omtalade krigsöfverläggningen, liv ilken saknas i de årens bögst
ofullständiga rådsprotokoller, har jag sedermera funnit i Engeströmska
Bibliotheket i en qyarthaudskrift med rubrik : Consultatio de bello
Polonico, hvilken äfven rör anfallsplanen mot Danmark.
ff) R. Montecitculis relation. ÅRcnENnoLTz. 2. append, 92 95
fff) Chanut. 5. 572—580. 9
[*] Chanut. 5. 572—580.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
