Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [1] Thyselius, Handingar till Sveriges Reformation och Kyrkohistoria under K. Gustaf I; [2] Thyselius, Reformationens Införande och Fortgång intill Westerås Riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theologt. 59
i ett verk hopställa dem efter tidsföljden, så länge till detta
nya supplementarsamlingar skulle behöfva tilläggas. Utg. har
derföre utan tvifvel häratinnan rätt förfarit, likasom vel ej
kan annat än gilla, att ur utländska orkondsamlögar hos oss
mindre allmänt kända dokumenter aftryckas. "Så meddelas här,
i bihang till andra häftet, sådana ur Avö. THerverRs Urkun-
denbauch till ’bans Schweden und seine Stelhung zum heil. Stuhl,
äfvensom ’ ur den landsflyktige Erkebisk. JomAnnis MAcn korié:
spondens med Biskopen och Domkapitlet i Lybeck, införd i
AL. J: MicaeEnsens Archiv fur Staats- und Rärchengesch. d.
Herzogth. Schleswig "&e.
Dessa handlingar kunna ej annat än vara af största in-
teresse, då de tillhöra en för Svenska kyrkan så vigtig period,
De innehålla upplysande bidrag till så väl den dävaratide och
den äldre kyrkans historia, som till Svensk ’kyrkorätt vid re-
formationen. Konungens ordnande af bisköparnes, domkyr-
kornas och klostrens inkomster, till dess de sistnämnda allde-
les indrogos, bestämmandet af antalet chorprester och tjenste-
män, ’som skulle bibehållas vid hvarje domkyrka. bref till bön-
derna i Ruddby, att de icke borde föra ga sig öfver sin kyr-
kohberdes giftermål, hans förklaring år 1530, att presten Gun-
ne, ehuru han mistat elt finger; borde anses skicklig att fort-
farande: förvalta dristambetol! ”ändock hända kan, att påfvens
lag derom annorlunda hålla kan, den vi i din måtton föga
akte: när vi Guds lag för oss hafve”, må blott exempelvis an-
föras. I det ampra svaret på ett Biskop Brasks bref ifrån
Dantzig åberopar sig konungen skriften och kyrkofäder, för
att vederlägea hioratiebs påståenden.
Deremoöt förekommer väl knappast, åtminstone under för-
sta tiden af hans regering, något bevis, att GustAr inblandade
sig i den egentliga läröstriden. Han fordrade blott i allmän-
naste ordalag: Guds rena ord och Evangelisk lära. ” För fäder-
neslandets befrielse från. utländskt herravälde och tryekande
gäld hade han från början fast beslutat att trotsa och bryta
hierarkiens makt och tillgripa kyrkans rikedomar.” Redan 1523
förklarade han, att om påfven ville återinsätta Gust. Trorre
till Erkebiskop, så ”skulle han ”föredraga rätt och billighet
framför Romerska stolens anseende.” Samma år påbjöds, e-
huru under namn: af lån, silfverskatten af kyrkor och kloster.
Att GustaF redan ifrån sitt åtta månaders ”vistande i Lybeck
medfört en afgjord benägenhet för Lutherska läran är, såsem
Hr Ta: äfven i skriften N:o 2 antager, icke: sannolikt, -ehuru
troligt det är, att dess satser blifvit honom närmare bekanta;
än blott genom löst rykte, och att de icke varit honom lik-
giltiga. Lutheranernes klagomål. öfver hiervarkien rättvisades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
