Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Svedelius, V. E. Om arfsrätten till Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Sveriges Krona. 105
förtrampades icke, -men öfvergafs- frivilligt. –-Det var genom
fri afsägelse af Hertig" Johan,’ som thronen blef ledig attiin-
tagas: af Carl IX; och denna afsägelse af Hertig Johan blef
så mycket mera: gällande, som han saknade bröstarfringar.
Carl IX:s aktning för sin brörsons laghga rätt visar sig
i hans dröjsmål med HRonungatitelns antagande. Herre öfver
brorsonens: öden lemnade han denne, som stod emellan bho-
nom sjelf och thronen, full personlig säkerbet, och, redan i
besittning af Ronungamakten ; antog ban ej värdighetens’ yttre
tecken, förr än Hertig doban uppnått femton år, vid hvilken
ålder, om ban: varit! Ronung, han skolat sjelf inträda såsom
medlem i Regeringen; och således kunde anses nog vuxen för
att sjelf afstå sin rätt. KR. Carl IX. handlade såsom Wasa-
ättens hufvudman; han röfvade ej spiran från sin brorson;
men bevarade den åt YVasahuset,; när den var på väg att tap-
pas: bort uv Sigismunds svaga hand: ’Om Hertig Johan af fruk=
tan eller böjelse afstod sin arfsrätt, och hvad följden skolat
blifva, om: han vågrat göra det, äro frågor, dem ingen hi-
storia kan besvara. Hvad som nu skedde, var "kronans för-
flyttning till den yngsta linien af Vasaätten, och omständig-
heterna, som verkade dertill, voro K. Sigismunds svaghet, H,
Carls kraft, H. Johans obetydlighet och den klokhet, hvari-
genom Carl med godhet vann den medtäflare, hvars rätt han
ej kunde förneka och ej våldsamt ville bryta,
Sigismund var, när hans fader dog, väl myndig, men
dock "frånvarande. - - Ett dylikt fall; som när Konungen var
öfvermaga, var således för handen; för det sednare hade Avf-
föreningen en föreskrift, för det första funnos Kalmare stad-
gar. Men ingendera af dessa lagar åtlyddes. Carl grep re-
geringen i stöd af sin rält, såsom NRonungens närmaste när-
varande: anförvandt, af myndig ålder, men delade den med
Rådet och förband sig att 7) ”utbi Rijksens saaker intet före-
taga medh mindre Rijksens Råd skulle witterliget vara, och de
sampteligen dher om beslutat och samptyckt hafve:” Det
skulle blifva en Rådsregering, med Hertigen i spetsen. Huru
det verkligen blef; berodde mindre på skrifven öfverenskom-
X) SrtieRnman, I. 594.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
