Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XI) - Svedelius, V. E. Om arfsrätten till Sveriges krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till. Svenska Rronan. 111
Riksdagsbeslatet 1655 d. 14 Mars stadfästade Christina
i besittningen af kronan 7). Norrköpings beslut, så väl som
det nyssnämnda af 1627, anfördes såsom bindande grund der-
för. Regeringen uppdrogs åt Rådet; besynnerligen de fem
höga Riksembetena och, uti någons af dem frånvaro, åt den
äldste af Riksråderne i det Collegium, hvars chef han vore.
Regeringsformen 1654 bestämde närmare denna Förmyndare-
regering, ej blott för Christinas tid utan för alltid. Så lyda
orden. +): ”Först reeser Konunger utbländes aff hvariebanda
orsack eller råker j ohanterligh krankheet, eller döör aff och
lempnar effter sigh öffuermagi eller ogifft Dotter Fröken, då
skole dee fem Rijkzens höge embeten, Drotzet, Marsk. Ami-
ral, Cantzler och Skattmästare, eller de som deres ställe i
Stockholm beträde, stå-collegii vis J Konungens stadh j dess
frånvaru eller kranckheet; och effter Konungens dödh wara
öffuermagj Konungens eller Frökens rätte Målssmän och För-
myndare;. och deres budh och förbudh warda såsom Konun-
gens budh och förbudh ståndet j Rijket, medan Konungen
utbrijkes äller krank är, och till dess öffuermagi mogande och
Fröken gifft warder.” En nyare forskare f"+) har anmärkt det
oväntade uttrycket ”ogifft Dotter Fröken”, hvilket synes an-
tyda, att en ogift Drottning, äfven fullvuxen, borde lyda
Förmyndare. Att likväl icke tillämpningen blef sådan, lärer
historien, då Christina, aderton år gammal, emottog regerin-
gen sjelf, utan att någonsin träda i gifte. Omfånget och grän- -
serna för de fem Herrarnes makt voro desamma som för KHo-
nungens; dock förbehölls denne att, myndig vorden, återkalla
hvad Förmyndarne beslutit. Det var uttryckligt stadgadt, att
Förmyndarne blott regerade provisoriskt; och det blef dem
serskildt förbjudet att upphöja i adeligt stånd eller naturali-
sera Riddersmän, samt alt afhända något Krono- eller Skatte-
gods T).
När denna Regeringsform antogs, fanns ingen Svensk
Prins i lifvet; så mycket lättare kunde Regeringen öfvergå
+) Anf, st. II. 849. ++) Anf. st. II. 917; R.F. 8. 53.
i) Bovariivs, R. M. De forma regiminis Sueeix a, MDCXXXIV
confirmata (acad. diss.) s. 17, 1) S$-59, 60,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
