Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [30] Wingård, Öfversigt af Christna Kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2354 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE MTTERATUREN.
ning af Ryssland, också en sådan synod, men sjelfständigare,
inrättades. Den Grekiska kyrkan har devisen vidhållit den
författningens egenhet, som på fjerde och femte årbundra-
denas allmänna kyrkomöten stadgades, och utöfver hvilken
den vesterländska gick, genom utvidgande af sin patriarks,
den Romerskas, rättigheter, till dess dessa öfverskredo till
ett oinskränkt andeligt och verldsligt herraväldes godtycke och
missbruk. Ifrån detta gick protestantismen tillbaka — då dena
uppträdde inom länder, som ej egde eller egt någon annan
patriark än den i Bom — till den äldre biskopliga författ-
ningen, dels anseende den som nödig för kyrkan, såsom i
Englands högkyrka, dels såsom endast, åtminstone till en
del; nyttig och behöflig för kyrkans fasthet: såsom i Sve-
rige och äfven i Dabuade och Norge, dels slutligen såsom
obehöflig och genom namnets nsissb lok obrukbar: såsom i
Tyskland. Den reformerta kyrkans presbylerianism vill i för-
fattningens reform gå ännu ett steg längre tillbaka, och anser
kyrkans äldsta författning hafva varit den af presbyterianism
— ett förhållande, som väl kan tänkas såsom möjligt ge-
nast efter apostlarnes bortgång, men svårligen låter höna
sig hafva varit i större omfång verkligt inom kyrkan, förrän
1500 år efter dess grundläggning: — En kyrka, som ej er-
kände biskoplig författning eller "ej stödde sig på en högre
myndighet, skulle i österlandet betraktas som ett oting: re-
dan första ögonkastet på dess författning skulle väeka tvifvel
om dess sanning: åtminstone skulle det framkalla en onödig
och onyttig jemnförelse mellan olikbeterna ibland de christra
sjelfva. En medelpunkt, ett gemensamt stöd för den öfver
Asien utbredda protestantiska missions-verksamheten torde ock
af behofvet påkallas. — Men deremot tyckes inrättningen vara
behäftad med ofullkomligheter och brister, som dels förlama,
dels skada den goda saken. Redan namnet är för vidsträckt,
då det rättare borde heta Engelska biskopsdömet i Jå
rusalem. Ty emot konungens af Preussen utnämning har En-
gelska kyrkans primas absolut veto: och så väl biskopen, som
alla de prester han viger äro förpligtade att underskrifva bi-
skopliga kyrkans 39 artiklar, utan medgifvet undantag för
någon enda: men af dessa artiklar godkänner den 35:e också
de så kallade ”Tomi Homiliarum”, i hvilka väl hvarjehanda
i "betänkligt för en Lutheran torde innehållas. Engelska biskop-
JT a kyrkan har dessutom röjt en ofördragsamh et emot olika
tänkande i frågan om nödvändighet af biskopsdöme och apo-
stolisk succe: sion, scm äfven här röjer sig i erkebiskopens af
Canterbury af Förf. anförda yttrande om ”de mindre fullkom-
ligt inrättade protestantiska kyrkorna i Europa”, och hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
