Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [30] Wingård, Öfversigt af Christna Kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theologi. 239
ref. önskat se omnämnd i öfversigten. Det är den Evangelisk-
Lutherska kyrkan i Bukarest. Inom det tiotal af år, som
denna öfversigt omfaltar, nemligen hösten 1855, besökte en
dess pastor, A. Sarati, Sverige; hvars invånares välgörenhet,
och det genom dess konungs nåd vunna beskydd församlingen
i Bukarest har att tacka för sin hittills varande religionsfrihet
och exsistens.” (Nachricht iber die Entstehung, Forldaucr
und den gegenwärtigen Zustand: der Evangelisch-Lutherischen
Gemeinde zu Bukarest, im Firstenthume der Walachei von
A. Sara. St. Petersburg 1834). Sedan Svenska regeringen
utverkat fri religionsöfning för Lutheranerna inom Turkiet, er-
höll församlngen i Bukarest af konung Adolf Fredrik d. 25
Juli 1754 ett skyddspatent för sin religionsfrihet, hvilket
gifvit församlingen ifrån denna tid lugn och religionsfrihet.
”Denna urkund anses och förvaras som kyrkans grundval,
hvilken hittills uppehållit och ännu uppehåller den.” (Sarai s.
13). Svenska beskickningen i Honstantinopel har utöfvat pa-
tronrätten, förvaltat öd BA medel och bekräftat valet af
prester. Anledningen ill Saras besök 4835 var att hos
konungen af Sverige, som skyddsherre, begära penningeunder-
stöd, hvilket erbölls genom Hans Maj:ts enskilda frikostighet
och en: kollekt öfver SN riket, en kyrkoordning, hvartill
föreslogs och på erkebiskopen v. LUSKNSTEJNS tillstyrkan gilla-
des den för Evang.-Luth. kyrkan i Ryssland utfärdade, och
förord om beskydd hos kejsaren af Ryssland. Om denna kyr-
kas sednare öden, och om den ännu i någon mån beror af
Svenska sändebudet i Ronstantinopel, har ref. sig intet bekant.
Antalet af Augsburgiska Ronfessionsförvandter i VWValachiet
uppgifves- år 1854 till 7—800 familjer. Atta år förut upp-
skattades det till 4000: själar. E
Förf. egnar en temlig utförlighet åt Tyskland, hvars reli-
giösa och vetenskapliga rörelser närmast låta känna sig hos
oss, och hvars rigtningar i dessa hänseenden med skäl kunna
väcka betänkligheter. Dessa rigtningar äro isynnerhet trenne,
hvilka till någon del förråda sig i alla detta lands sträfvanden.
Den första är det från Preussen utgångna unionsförsöket mel-
lan de protestantiska kyrkorna: en oaktadt alla förberedelser
förhastad åtgärd, så vidt den skall åsyfta något vidare än
fördragsamhet mellan tvenne närbeslägtade trosbekännelser,
och ej utan våda för den Lutherska, som derigenom lider in-
trång i sina vigtigaste sanningar. Man har ganska träffande
kallat det den Preussiska religionen 7). — Den andra är dessa
Xx) ”En hofpredikant i ett af de talrika Tyska furstendömena,
hvilken jag ej längesedan frågade, om hans hof bekände sig till den
Lutherska eller reformerta protestantismen, gaf mig till svar: ”hvar=-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
