Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [32] Ignell, Granskning af den Evangeliskt-Lutherska Trosbekännelsens förnämsta Lärostycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSER
44 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
skaffat, på den gamla grunden bygga oss en ny kyrka. Re-
dan under den Straussiska stridens hetta hördes uppmanings-
ropet att, medan Straussiska kritiken gjort platsen ren, vara
betänkt på denna förbättring (Strauss och ULrLMmANn, om det
förgängliga in. m.; se Frey, H. 6, s. 240 f.); men då aktade
man ej serdeles derpå, förmodligen emedan man ej fann plat-
sen vara ren. Nu anmälda skrift återkallar uppmärksamheten
derpå, och vill ådagalägga denna förbättrings behöflighet ge-
nom en granskning, som skall visa, att den lära om Gud, på
hvilken Evang.- Lutherska kyrkan, hvilar, är ”juridisk, byggd
på gammal-testamentlig grund, hehäftad med en ännu icke
öfvervunnen deism och dualism”, och att i läran om menni-
skan ”företer sig, i stället för det glada och upplyftande
lynne, som är för evangelium väsentligt, långt mer det ned-
slående och tryckande lynnet under lagen” (sidd. 215, 217).
Denna fordran af förbättring står på christendomens grund,
så vida den anser sig hvila vid erkännandet af den heliga
skrift, såsom gudaktighetens kunskapskälla, oeh af Jesu Chri-
sti gudomliga värdigbet. Härvid är endast nödigt, att man
utelemnar allt afseende på gamla testamentet — hvars tyd-
ning, endast i vexelverkan med det nya, kyrkan alltid lärt —;
bortskaffar det gamla och numera gammalmodiga inspirations-
begreppet, och håller sig vid Christi verk, hans urbildlighet,
lära, föresyn och anda. — Då denna granskning är protestan-
tisk, så är den det, emedan den protesterar, ej blott emot
katholieismen, utan ock emot den genom trosbekännelsers
föreningsband bestående protestantiska kyrkan, ifrån hyil-
ken den yrkar en återgång till nya testamentet.
Men när nu den Evang.-Lutherska kyrkan sjelf var eller
ville: vara en sådan återgång, så framträder sjelfmant den frå-
gan, om då reformatorerne deri :bedrogo sig sjelfva, eller
sjelfve bedrogo, efter man nu åter måste gripa verket an. De
bedrogo sig sjelfva derigenom;, att de för litet höllo sig till
skriften; och deremot för godtroget antogo hvad den äldsta
kyrkan: genom omständigheternas tvång kommit att bestämma
om christendonmens grundsanniogar. Men härutinnan vore de
ej tadelvärde. De gjorde hvad deras tids odling och öfriga
omständigheter tilläto; men det sextonde årbundradets prote-
stantiska christendom var en christendom blott för sextonde
århundradet: yttre tvång fastböll den ännu ett sekel eller mera:
nu hafva Tyskarne slitit och lappat på den i hundra år, och
minst duger den i närvarande tid, sedan ”SomreieRmAcHER, J.
G. FicHtE och ScBELuUNnG, de förnämsta af den nyare tidens
målsmän” (sid. 256) uttalat tidens vishet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
