Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Medicin - [46] 1. Smith, Vattnets begagnande såsom Läkemedel; 2. Eriksson, Om kallt vattens dietetiska användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5326 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
mot alla. Derföre måste det ock öppet och fritt sägas rent
ut, att det finnes ett folkelement i medicinen likasom i all
annan både vetenskap och konst, så väl som ock i poesi och
religion. : Detta element är inlagdt i den äfvenväl okultivera-
de menniskan, i dess sjelf känsla och känsla för likar, samt inne-
bär alltid i sig en visserligen mer eller mindre ytlig uppfatt-
ning af föremålen och företeelserna i det äfvenväl af de lär-
des förskuingar ej nog genomträngda organiska lifvet. Detta
oaktadt innehåller detsamma elementet månget frö till en na-
tursannare och bättre kultur, än mångengång den öfvermätta-
de visheten och den förmätna spekulationen med dessas min-
nen och hugskott i förening. — Mången ibland folket bevarar
nemligen troget, af kunskapens träd på godt och ondt; fruk-
ter af forntida iakttagelser om hjelpmedlet, i form af tradi-
tion, lång tid efter sedan dessa kommit ur bruk eller mod
bland läkarne. — Modets makt inom medicinen i allmänhet
och uti medikamentsläran isynnerhet, der det är synbarast,
beror åter mest deraf, att man, i stället för att på ett förnuftigt
sätt jemföra enklare rön, försök och iakttagelser med hvar-
andra, snarare anställt sina jemförelser slatsats mot slutsats,
system mot system. — Men -många motsägelser emellan dessa
Jösa sig helt otvunget, då man jemför auktorernes iakttagel-
ser, i stället för de deraf dragna slutsatserna. Då så sker,
lär man sig ock snarast att inse, det man mera har att miss-
tro det menskliga omdömet, än den empiriska undersöknings-
metbodens hjelpmedel, samt finner en ganska tillförlitlig be-
kräftelse i öfverensstämmelsen af våra och förgångna tiders
jakttaganden, beberrskade af inga eller helt andra fördomar.
Vi förstå ingen sanning på denna väg förr, än vi sjelfständigt
funnit den, och den föll just derföre i förgätenbet, emedan
den ej var förstådd, under det att den nakna varseblifningen
derom ibland folket (mången gång tvertemot ”de stores” opi-
nion i vetenskap och konst) fortgick som tradition, både om
skadan och nyttan af allehanda medel. "Så har det ock till
en del gålt med vattnet. Har sålunda den gamla vattenboken
af J. Smire för 100 år sedan gifvit ”anledning att vattendrie-
kande blef nästan allmänt i Stockholm”; så var deremot en
medicinsk lära (Brownianismen) med dess falska begrepp och
förvända ”lefnadsordning mest saker dertill, att samma all-
männa sed för ett tiotal af år sedan, dem vi alla upplefvat,
var bortglömd, föraktad och nära tillintetgjord i den Svenska
haufvudstaden. Att vatten der åter börjar komma i bruk, der-
före har man denna gång ej att tacka någon, af läkarnes ma-
joritet i hägn tagen, medieinsk läras erkända ingrepp i lifvet,
atan helt enkelt den nya vattenkuren, såsom folkmediein "med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
