Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [59] 1. Sellén, Oratio Panegyrica etc.; 2. Hvasser, Om Sveriges framtid; 3. Malmström, Tal till minne af K. Carl XIV Johans 25:åriga Regering; 4. Hagberg, C. A., Tal vid Minnesfesten d. 13 Maj 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FVitterhet. 3593
Grundthemat i N:o 2 är vår KRonungs syfle all göra Sven-
ska folket till ett fridens folk, och hos detsamma nedläg-
ga centralkraften och utgångspunkten för hela nordens frid.
Vi hafva missförstått denna kallelse, säger Förf., och vårt
sträfvande, vära minnen, våra förhoppningar röra sig mera
kring yttre cröfringar än fredliga bragder, och våra national-
känslor äro snarare: hatets och Häabhde än kärlekens. Förf:
öfvergår derpå till ett fridsfolks pligt, att med nit och kär-
lek omfatta och vårda sitt lands natur och på dess förädling
bygga sitt välstånd och genom den vinna sin helsas kraft:
Det är utur denna öfvertygelse, som man lär sig vält förstå,
bögakta och värda den sida af sambället, som med paturen
står i omedelbar vexelverkan, — den arbetande klassen. Vårt
samhällsskick, derv arbetarens rätt är erkänd och aktad mer
än i något annat land, bör skydda oss för de faror, hvilka
genom - denna klassens förtryck och förvildning heta andra
stater. — Det oaktiadt är vär högre bildning ännu ej fullt och
medvetet gcnomträngd af någon djupare insigt i betydelsen af
lifvets och naturens vård, och vi drömma ännu om bragder
emot fiender, icke besinnande, att ett större och ridderligare
fält för idrotter är öppnadt för oss uti eröfringen af vårt eget
land eller, med andra ord, förädlingen af dess alstringskrafter.
Men icke allenast med naturen måste menniskosamfundet
lefva i frid, utan äfven med den bestämmelse, som en högre
verldsordning utstakat för detsamma. Tvenne frestelser isyn-
nerhet förleda folken till affall från dessa högre bud, eröf-
ringslystnaden, i sin lägre form begär efter makt och
rof, i den högre den sjelfviskhet, som vill upphäfva sig
GIL slyrare af mensklighetens öden, samt bämdbegäret,
som fördunklar folkens: förstånd och förlamar alla deras
ädlare sträfvanden. Om då under en sådan strid, säger
Förf. , mellan längtan efter. den sanna friheten och dessa
soddans ind: passioner, ”folket får höra den milda uppmanin-
gen, att kasta ifrån sig ej mindre den eröfringsbegärets trån-
ga rustning, som endast sammantrycker dess bröst, än den
hämdlystnadens blodiga klädnad, som med hemska drömbilder
förvirrar dess tankar, för att fullständigt kunna uppfatta det
verkliga innehållet af frihetens heliga kallelse, bör det be-
gripa, att det då hör sin räddares röst.”
Förf. öfvergår sedermera till Nord-Tysklands betydelse;
såsom - den: egentliga medelpunkten för tidens högre vetande,
och nödvändigheten för norden att inom sin egen frid bevara
dessa den ädlare civilisationens frukter, då sannolikt de stora
med hvarandra täflande verldsväldena komma att resa sig emot
hvarandra. Men denna frid, binnnelsk till sin natur, kan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
