Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIII) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [59] 1. Sellén, Oratio Panegyrica etc.; 2. Hvasser, Om Sveriges framtid; 3. Malmström, Tal till minne af K. Carl XIV Johans 25:åriga Regering; 4. Hagberg, C. A., Tal vid Minnesfesten d. 13 Maj 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filterhed.sa sosse 397
Ur den yttre och inre :sfrid, hvari fiädernestlandet till: följe
häraf råkade, befriades det genom 4809 års revolution, och
de stridande krafterna, det gamla och det nya, togo en rigt-
ning till den försoning, Jat den följande tiden sedermera 0-
afbratet arbetat på att:utvidga och befästa. = Det var i be-
gynnelsen af denna krisis, som fäderneslandets öde lemnades
i den furstes händer, hvilken. sjelf uppmanad i midten af tide-
hvarfvets stora bändelser, lättare än någon annaw kunde be-
dömma den politik. Sverige hade att följa. Närmast beröres
föreningen med Norrige och de välgörande följder, man i en
framtid deraf kan vänta, och sist framställer Förf. en skil-
dring af nationens utveckling inom andens område, Att det
religiösa lifvet hav: blifvit uppryckt ur dess ljumhet, bevisas
bäst, säger Förf., af de mäångfald:ga, om än oroliga och fe-
berartade, rörelser, som skaka sinnena, Uppfostran och under-
visningen hafva på ett bögsint sätt blifvit öfvertagna af staten
genom inrällningen af folkskolor; och uti vetenskap och konst
3
bar Sverige under den sista tiden haft att uppvisa ett icke
ringa antal män af Europeisk betydenbet. Förf. slutar den
prosaiska delen af sin framställning med tolkandet af ungdo-
mens tacksamhet, kärlek och hängifvenbet för den Monark,
under hvars Skyddande spira den uppväxt och vårdats, och
slutar med den anmärkning, hvilken stor och glädjande tanke
det är för det framåltsträfvande unga slägtet, att den furste,
som nu siller på Sveriges thron, endast genom snillets och
den personliga föskjönstests rätt blifvit uppböjd på densamma,
och att en fri förfottning för duglighet och öfverlägsenhet i
vårt land öppnat den skönaste sek vidstråklölästa Bara. — Den
poetiska framställning, som slutar talet, tecknar i flygtiga
men djerfva drag tidens stora händelser, Franska revolutio-
nen, Napeleon, fäderneslandets olyckor och dess: räddning:
Den är varm: och; af en krvaftig lyrisk flygt. Vi-anföra invo-
kationen., som utgör de 3 sista slanserna:
De höga andar våra själar lifva
Till forntidstorhet och fornmannamod.
För Fosterlandet vi med glädje gifva
Det varmaste: af våra bjertans blod.
Vid Fädrens helga skuggor dyrt vi svärja,
Att Land och Kung, kt dem, och Rätt och Sanning vänja.
Fef länge, Konung! Döden Dig ej binner:
Ett nanin, så konungshigt som Ditt, ej dör.
Att grafrvens makt Dig icke öfvervinner ,
Det sörjer minnet i sin kärlek för:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
