Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Fries, E. Några ord om Studentexamen med serskildlt afseende på Preliminaristförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 Några ord om Studentexamen in. m.
men, utan fastmer för alla examina, en olycka att antaga en
valvation af dessa i ziffror, ty det ideella kan aldrig uttryckas
i mått eller tal; men i Studentexamen äro de ik skadliga
än SERdrsbidba emedan de icke lemna några befor dringsanspråk,
eller gälla något utom Akademien (blott vid stipendiers bort-
gifvande, bestämda för vissa kunskapsarter, eller för inträde i
de olika fakulteterna), der man icke ser på någon betygens
summa, utan uppfattar dem komparatift efter läroämnenas vigt
för det enskildta lefoadsyrket, liksom Botanisten i frågan om
vexternas egenskaper endast jemför organ med organ. Någon
2)
orättvisa för lifvet tillfogas derigenom ingen; de belyg, som
fordra mest tid (t. ex. Läte); äro just le ämnens, som i de
öfriga kommo mest tillgodo, samt ännu mer uti de för fram-
tiden vigtigare examina. Just derigenom att ett Approbatur
(men icke de högre betygen) i Naturalbistorien i Studentexa-
men fås lättare än det borde, anses väl i allmänhet ett betyg
deruti i fakultets-examina för ett af de aldra dyrköptaste; då
deremot de ämnen, hvaruti fordringarna i Studentexamina äro
högre, blifva så mycket lättare för fakultets-examina, uti hvil-
ka betygens värde, oberoende af elementar-läroverken, måste
nivelleras. Den skillnad man fordrar emellan ”litterata och il-
litterata” (d. v. s. de, hvilka befriats från klassiska språken)
studenter, har längt förut utbildat sig i allmänna opinionen än
inom Universitetet, och några yttre reglementariska föreskrifter
i detta fall skulle snarare försvaga, än stärka denna.
Hvad sjelfva examenssältet angår, så anser insänd. sig,
som öfvervarit densamma mer än de flesta, t. ex. hela året
1841—18492, pligtig vitsorda, att få, knappt någon, examen
verkställes med större nit, oväld och skicklighet än denna.
Naturligtvis gäller detta intyg endast hvad det kan, allt efter
olika uppskattning af insänd. förmåga att bedömma frågor af
denna art; men en examinator, som ej förmådde skilja verkli-
ga kunskaper från döda lexor, skulle han ej tveka kalla oskick-
lig. Före betygens afgifvande konferera de sina omdömen,
för att erhålla ett än säkrare totalomdöme om subjektets qva-
litet. Aldrig har insänd. kunnat förmärka, att afsigt fästes
vid någon viss method eller lärobok, så vida kunskap genom
dessa blifvit verkligen förvärfvad; tvertom vet han bestämdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
