Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XIV) - Fries, E. Några ord om Studentexamen med serskildlt afseende på Preliminaristförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 Några ord om Studentexamen m.m.
Akademien. Då dessa stadganden gåfvos, afsågos dermed e-
gentligen unga adelsmän, som ej besökte publika skolor och
tillika voro befriade från skyldighet att ingå i nation (för
att icke hvarken vid Skola eller Akademi komma i berö-
ring och täflan med ofrälse): under egna informatorers till-
syn"); det är ur de till dessas förmån gifoa undantagsla-
gar, sedan tidsanden icke mera gillade denna skarpa stånds-
skillnad, som närvarande betydelselösa kautionssystem utbildat
sig, hvars olämplighet väl medgifves af alla, såsom ledande
till sjelfsvåld och många ynglingars förfall. Så länge denna
obegränsade fribet att inskrifvas som kautions-student och se-
dan utan vidare prof och tillsyn erhålla studentfriheter icke
inskränkes, äro, som tillämpningen af nu gällande Skollags fö-
reskrifter tillräckligen utvisat, alla försök att motverka det
öfverklagade onda genom negativa hinder fruktlösa, helst de
sakna allt stöd i opinionen, samt alltid måste blifva inveckla-
dei sin princip och ojemna samt overkställbara i sin tillämp-
ning, hvilka kautaler man än må taga. De blifva tvertom
+) Voro dessa kautions-studenter tillika ”myeket förnämblige mäns
barn”, så utnämdes de tillika till Curatores illustres Fanonaar till och med
till Universitetets Rectores illustres. Man skiljde i de tider noga emel-
lan dem, som a priori skulle lära sig befalla och låta sig firas, hvilkas
inskrifning icke nog kunde underlättas, och dem, som a posteriori skul-
le inplantas kunskaper och lydnad, och derföre återvisades till skolan. ’
I våra dagar har uppstått en juste milieu ; som gör båda delarna outförba-
ra. Ännu långt fram i tiden förmärkes helt olika mått på kunskaps-
betygen för personer, som med sin visit hedrade vetenskaperna, och de
kunskaper, som bedrade personen. Vi hafva många naiva fakta till stöd
för dessa anmärkningar. Förgäfves suckar man i båda hänseendena ef-
ter den gamla goda tiden; liksom de gamla länsmännen klaga: det
går ej nu an som förr, då bonden lät skrämma sig, — Bland alla
korrektiver äro det lugna öfvertygandets och den klara bevisningens de bä-
sta; näst probibitiva exceptionslagar, jemmerrop och klagan öfver tiden
de sämsta. Tiden måste man i alla fall taga som den är, liksom ett
mynt för hvad det går och gäller. Den förras inre halt kan först bedömmas
af en framtid, som alltid funnit att hvad hvarje tid hos sig högst uppskattat
varit dess ensidighet.. - Historien löper i våra dagar så fort, att vi länge
slippa vänta på den, men behöfva ofta vänta på framtidens framtid för
att finna resultatet, liksom man af våra dagars resultater ofta önskar
sig ett resultat;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
