Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Bergstrand, C. H. Om våra dagars chirurgi i förhållande till äldre tiders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Na
490 Om våra dagars Chirurgi
Likväl fanns ilet, redan vid HieroKraATtes” tid, en operation > kan-
ske två, hvaröied den store mannen ej ville befatta sig, sten-
och möjligtvis äfven starroperation. Orsaken var, att dessa
operationer utöfvades på handtverkaresätt af okunniga menniskor,
hvarföre H. af stolthet eller fördom ansåg det såsom opassande
för sig och sina lärjungar att på visst sätt nedstiga till jemn-
likhet med dessa operatörer utan bildning. (Besynnerkigt nog,
att, äfven i medeltiden, förrättades oftast af kringstrykande
qvaeksalfvare — circulatores , circumforanei — starr- och sten-
operationer; besynnerligt, att, om i våra dagar någon quasi-
ehirurg slår sig på att charlatanisera in optima forma, hål-
ler han sig hufvudsokligen inom ögonsjukdomarnes område, —
se t. ex. ett hos oss helt färskt bevis derpå i NavrLor Bey’s
uppträdande).
Chirurgien. måste likväl hos Grekerna, och äfven lång
tid derefter, hålla: sig inom temligen trånga gränsor, buru
mycket än den Alexandrinska Skolan sökte att utvidga
dess landamären. Man kan väl inse, alt orsakerna till ett så-
dant sakernas förhållande voro flera än en; men en fanns
emedlertid, som var serdeles vigtig, och denna var svårigheten
att efter operationer hämma blödningen. Det är väl sannt,
att ÅRCHIGENES ifrån Åpamea i Syrien, som sedermera lefde
i Rom och hvars verksammaste tid tillhörde andra årbundra-
dets (e. Chr.) början, om icke uppfann, åtminstone begagnade
sig af pulsådrornas underbindning, för att derigenom stilla
blödningen efter amputationer; men den stora upptäckten rå-
kade i förgätenhet, så att den behöfde af AmBroisE ParéÉ,
snart sagdt, göras alldeles ånyo (i 46:de århundradet), för att
kunna allmänt spridas. Den under medeltiden inflytelserika
Arabiska Skolan utmärkte sig genom rädsla för blod; och
det är, äfven för en chirurg, nästan fasaväckande att läsa om
huru de, som utgingo från denna skola, vid de tillfällen, då
de togo serdeles mod till sig och öfvervunno fruktan för knif-
ven, läto hvarje knifdrag åtföljas utaf applicationen af ett
glödande jern. På detta sätt endast ansågo de sig kunna stilla
blödningen, öfverlemnande, på äkta Muhamedanskt-fatalistiskt
sätt, framtiden åt sig sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
