Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Tham, W. Prof. Michelet’s sista föreläsning vårsemestret 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Collvye de France för vår-semestret 1843. 313
men styrelsen mäste gifva utsigt på ett lägförslag” i frågan it
den nästkommande,
Under desså månader hade äfven andra tecken visat -
till nya rörelser i det kyrkliga lifvet. Genom söntlagsförenin-
gar hade presterskapet i Paris sökt att föra folket från nöjen
till andakt öfti söndagsqvällarne; men dessa föreningar Voro ej
fria från en anstrykning af hemlighet , ty mötena höllos i kyr:
kornas souterrainer; söndagens firande hade värit foremål för
yttranden i kamrarne; påsken hade firats med ovanlig "ståt,
och med ovanligt tillopp i kyrkorna”). Å én annan sida hade
tvister uppstått mellan Katholska och Protestantiska prester-
skapen i Lotbringen och Elsass. Från Protestanterne inkommo
klagomål öfver hinder, som blifvit satta för deras sammankoimn-
ster till andaktsöfningar; dessa klagomål synas i början ha varit
föga befogade, men snart fått en giltigare grund genom hand-
gripliga väldsamhetde:
Ej underligt att i en sådan tid de föreläsningar; som vid-
rörde dennå dagens fråga, ådrogo sig uppmärksamhet, och
blefvo föremål både för tidningarnes polemik och för public
kens nyfikenhet. ” MitierLet och Quinet undveko att direkt
vidröra den s. k. monopoliefrågan, men sökte att visa, ock
varna för, Jesuiternes inflytande på undervisningsverken; så
väl som på kyrkans och statens förhållanden i allmänhet:
De uttalade, att det kunde gälla dynastiens bestånd, ’statens
inre lugn, kyrkans frihet och hela tidens bildning. "Micheter
har begagnat sitt åliggande att föredraga ”Histoire et Morale”
till att ingå i ett med båda dessa vetenskaper visserligen sam
rbanhängande ämne. Hans. SA och fras S Eee Ae
+) I franleslet äro annars helgdagarne, med undantag: af dägra så
stora högtider, nästan som andra dagar. Ett försök; som vid Restau=
rationens början gjordes, att göra dem till hyilodagar, blef utan var-
aktig påföljd. ”Ilandel och arbeten, äfven byggnader, bedrifvas så som
om hvardagarna. Blott en del bodar stängas, och då åfficherås eégaréns
åsigt någon gång helt öppet: öfvanför en tillstängd bod sid boulevars
derna stod; en-söndag; att läsa med stora bokstäfver: -”On ne vend
pas les najs. parceque Dieu le défend dans. son-troisieme comman=
dement.” Theatrar och andra ställen för offentliga nöjen äro talrikare
besökta, än andra dagar; kyrkörna visserligen oekså, men i det norra
Frankrike är det nästan blott qvinnokönret, som besöker kyrkoritias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
