Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Tham, W. Prof. Michelet’s sista föreläsning vårsemestret 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vfessor>Michelet’s sis
vågatiylbia- ssitb ogillande;: massan” trängde inpå honom, och
drefohonom- mot: skranket; fruntimren: retirerade så långt: de
320.
kunde ,- men! nyfikenheten: tycktes bålla dem qvar:: Slutliger:
arresterades: fredsstöraren af pedellerne;: och fördes bort; me-
nigheten: strömmade ut;omen uppehöll sig länge i trapporna,
i kolonnaden och på gården; under-ifriga djäskant lan: För ’08s;
som <af ovana ej kunuvat på stället fullkomligt följa med så
väl> föreläsningen, som hvad: dervid. passerat, föreföll hela
uppträdet> något:gåtlikt och föga värdigt en akudle mysk läro=
sal:: ; På våra frågor till äldre? och: Yngre fingo ’ vi passionera-
de; balfklara” svar: << Men |tidningår och tidskrifter upptogo
snart. saken. Den strängt-katholska FAmi de la religion såg
i: Mienerert’s: ord= stygga -hädelser; flera blad af legitimistisk”
anda kritiserade skarpt, >eller sökte framställa alltsammans
såsom : en obetydlig ny företeelse: af den sekler gamla striden
mellan: Hyrkan och: Universitetet; andra tidningar; af både mi-
nisteriela och radikala partier, togo M. i försvar. Under en
resa i mellersta, södra och vestra: Frankrike bade jag: tillfälle
att höra = prester. på landet tala, ej om den nya: striden, —
om: den: kände de väl ej mycket — men om ”la malheureuse
revolution”, som förstört all religiositet, vall sedlighet: I
dessa. delar af landet är för öfrigt presterskapets inflytande
på folket vida starkare, än i det norra Frankrike, kyrkorna
mera besökta; offentliga pröcessioner på: gatornasvej: ovanligas
isallmänhet. finnes» der vida mera: tillgifvenhet för gamla pläg-
seder, för: gammal: häfd ,-för den -fördna -dynastien och för hela:
sakernas gamla Ordning.: > Men der finnes ock mindre bildning;
mindre: snstils och fninslte hifi alla rigtningar s sänd det n norra
landet +).’ a TE ES SVAB HA : 2 re
Xx) Detta gäller särdeles om Provence, Languedoc och Vendée, — för
att begagna ländernas mest kända namn — och lärer äfven gälla för
Bretagne. Det var tvenne Bretagnesiska prester, hvilka jag träffade i
Wendée, som talade ’ om ”la malheureuse revolution”, som, tillade de
helt naivt; hade förstört presterskapets och adelns privilegier. ’Sanht’
är Jatt: Vendée ännu ilider af-revolationens följder; men hvarföre ? Det:
har ej velat, efter öfverstånden storm, finna sig i den nya tiden, och
gå fram med den. Vid Iles .Essarts i öster om Bourbon Vendée såg
jag ett talande minne af revolutionens vandalism; det var slottet les.
Essarts, i sin tid ett af Frankrikes vackraste slott, ännu skönt i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
