Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XV) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [82] Fortmann, Galleri af de märkvärdigaste händelser i Verldshistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
er HASLO TOA ATERN 555
HISTORIA.
[82] Galleri af de märkvärdigaste händelser i Veke
historien från Christna Tideräkningens början af H.
Fortmann. Öfversättning i Trenne Där Första Delen, sidd.
382. Andra Delen, sidd. 392, 8:o. Stockholm, tryckta hos L. J.
Hjerta 1843. (Priset: 1:a Del. 2 R:dr, 2:a Del. 2 R:dr B:ko.)
Om någonsin ett arbete "måste betraktas från sin egen
ståndpunkt, för att blifva med rättvisa bedömdt, är det visser-
ligen detta. "Det kan nemligen ur flera synpunkter alldeles
ogillas, men också, om HesE karakter blifvit rätt uppfattad;
icke allenast fritagas från en sådan förkastelse, utan också
lofordas: för ett värderikt innehåll och en framställning, med
skicklighet utförd. Vill man i detta” arbete se en Historisk
Lärobok, så är man illa bedragen; väntar man af dess titel
en Handbok i Verldshistorien, så blifver äfven denna förhopp-
ning ouppfylld, och för den vetenskapliga forskaren är ej hel-
ler någonting härstädes att hemta. Författaren: synes nemligen
ej hätva sått till de första källorna, utan blott utdragit hvad
han för sitt. ändamål funnit nödigt ur andra bearbetningar af
historien. Åtminstone är detta fallet med den afdelning, som
beskrifver Amerikas upptäckt, hvarest förekomma hela menin-
gar, hvilka ord för ord återfinnas i’/ Beckers Verldshistoria.
(Femte Uplagan, fortsatt af VYVOLrrMmAnN och Menzer, tryckt i
Berlin 1826. T.-G. p. 11 o. f.) Någon annan källa har rec. ej
kunnat upptäcka; att boken i allmänhet är afskrifven ur Bec-
xErR, vill han för ingen del påstå, emedan mycket förekom-
än 1200 exempel och 530 problemer, upptagande ungefär hälften af
innehållet; 3:0): Om både Algebra och Arithmetik skola läsas, så läras
dessa a "bäst och lättast, då de inhemtas samtidigt. En lä-
robok, som afhandlar begge, måste naturligtvis blifva vidlyftigare än
en lika omfattande lärobok i RÅ der.
Författaren har icke användt benämningarne irrationella och
sins emellan inkommensurabla såsom fullkomligt liktydiga be-
grepp, hvilket Recensenten trott sig finna af ordalagen sid. 160.
De satser, som afhandlas sidd. 292 följ. och 280 kunna ej bevi-
sas, utan att upplösa equationer af 2:dra, ö:dje o. s. v. graden, och
det använda lösningssättet fordrar icke någon kunskap, som icke förut
ir boken kunnat inhemtas. En definition på equation förekommer för
öfrigt redan sid. 13.
Med funktionslära (på Tyska Functionen-Lehre) menas icke funk-
tions-kalkulen, utan läran om talens theori (théorie des nombres). Be-
nämningen är likväl oriktig, emedan den kan vilseleda.
Författaren bar icke indelat analytiska equationer. i algebraiska
och transcendenta, utan sagt: ”analytiska cquationer kunna till forz=
m en. vara: algebraiska eller transcendenta.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
