Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Tham, W. Några ord till jemnförelse af Frankrikes särskildta landskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«om foder en stor del af stadens befolkning; det Ir stalldt på
busslöjd, men mod fördelning af arbetet, så att bvaije
sir-ak i ld del deraf drifves i särskilda smedjor. — Central
regionen är med nndantag af Limagne d’Auvergne ej sårdeles rikt
befolkad, jordens klyfning ar ej längt drifven ntom i
Bourgogne, industrien blott i trakten af Orleans och Blois;
pau-perismen ir i Berry o$h Marche nistan den minst tryckande
i riket. I folkbildning stå Nivernais, Berry, Bourbonnais,
Auvergne och Marche lägst af hela Frankrike; moraliteten är det
oaktadt, enligt brottmäIsstatistikens vitsord, i samma trakter
på en ståndpunkt bland de bistå i riket 9).
Vi hafva således i denna, visserligen knapplfeifadiga, öfversigt
sett, att norra och östra Frankrike i både intellektuel och
industriel utveckling, stå öfver det södra, vestra, och
framför allt det mellersta. Sammanhänger nu detta förhållande
med det, att de nämda norra och Östra länderna onekligen,
mera och längre än de andra, deltagit i den revolution i
stats-forhållanden, i bildning, i industri, som sedan 50 år
fort-gftr i Frankrike, och att de mera begagnat och alltjemt
begagna dess resultater? Man kunde vilja söka en annan
förklaring i grannskapet till hufvndstaden och till Tyskland;
men vid närmare påseende innehåller denna förklaring
ungelår det samma som den förra: så vidt som hufvndstaden, nu
mera ån förr, är medelpunkten för den Franska
nationalkulturen, sedan revolutionen bortryckt, med mången originalitet,
också månget hinder för statens koncentrering; och så vidt
som Tyskland är hemlandet för en i många afseenden
öfrer-lägsen kultur, som nu, mera ån förr, utöfvar på den Franska
ett starkt, af Fransmännen sjelfva ej förnekadt inflytande.
Och detta inflytande frukta de icke, men väl det
”ultramon-tanska”, det Italienska inflytandet af religiös art, som vill i
religionens namn drifva i evolutionens gång tillbaka. Det är
i södern, som detta inflytande är starkast, men det låter
känna sig äfven i hufvndstaden, och är en af dagens frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
