Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Uppström, A. Om Elementar-läroverkens aflöninq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Om EUmeniar-LifcûuerJ&w aflpwng.
år skall Tara förbrakad ocb föraöU, så framt bau amars
hlit-yU rätt behandlad? Platt ingen. Men antagom för ett
ögaa-blick, att skolläraren Tid den tidpunkten, då andra mån aro
i sina bästa år, Yore så utsliten, att han ingenting Tidsra
künde med framgång åstadkomma inom skolan, kan man Til,
i sådant fall; tänka sig någon lagstiftning i ett hyfsadt land,
mera, så att säga, barbarisk ocb naturvidrig än den, som för
Yinnandet af det högsta, det ädlaste ändamål, den uppväxande
generationens uppfostran, ej droge i betänkande att med Tett
och Tilja, eller åtminstone under likgiltighetens mantel genom
inrättningars tyngd stäcka och tillintetgöra unga mäns fysiska
och psykiska kraft i deras bästa dagar? Till ett sådant
förfärligt domslut ledes man konseqvent genom det nämnda
antagandet. — LyckligtTis eger dock detta antagande ingen grand.
Sannolikare, ja, den enda sanna, är den förmodan, att
skolläraren efter de första 6 till 8 åren skall hafva förvärfvat sig
någorlunda erfarenhet i sitt yrke, en sak, som erfordras
öf-verallt, och ej minst i skolväsendet, ehvad man ock derom
må föreställa sig. Först efter denna tid, skulle ti tro, kan
man börja blifva en någorlunda skicklig skollärare, (om
enskilda undantag kan bär ej blifva fråga); i synnerhet i Yårt
land, der inga Skol-seminarier finnas, utan bvar och en
akol-kandidat måste börja med att bilda sig för lärarekallet på
egen hand, och sedan han såsom skolman trädt i tjenstgøring,
ej bar en enda timmes ledighet att kunna ausknltera i andra
klasser, än mindre har råd och lägenhet att besöka andra
lär-ro verk, för att draga nytta af den erfarenhet och den method,
som der kunna stå till buds. Läkaren praktiserar, juristen
praktiserar, militären praktiserar, likaså bonden,
landtbruka-ren, bergsmannen, till och med presten: alla praktisera do,
livar och en i sitt yrke; innan det på eget ansvar tillträdes,
men skolläraren är den enda, af hvilken fordras, att han skall
vara autodidakt, fulllardig, när han behöfver skolan och
skolan honom. Kan sådant vara rätt och klokt? Svaret ligger
nära till hands; och kan ej vara tvifvelaktigt. Många olägenr
heter; hvaröfver man.nu klagar, ega måhända sin rot i den
bristande lä rarebild ningen, och skulle således kunna afhjelpas,
om LärareTsgninarier inrättades. Men detta är blott ett steg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
