Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XVI) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [1] Handlingar rörande Prestmötet i Upsala 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hufvndsaken ar all tillse, del icke hjorden förskingras ock
kommer pä villovägar. Mången, som i ungdomsåren var räil
hemma i sina dogmatiska stycken, förvillades sedan, måhända
emedan den ansåg sig hafva gjort undan allt. Kyrkan är icke
ett universitet, som ger diplomer åt raska ynglingar, och låter
dem sedan gå dit de behaga, utan tager alla och enlivar I
anspråk för bela lifvet, och vill följa oss med sin modersband
ända in i döden. Först der sänder hon barnen ifrån sig.
Härmed vill ref. hafva sagt, att ej blott ungdomen behöfver
tillsyn, utan ock mannaåren och sjclfva ålderdomen. Hvad
konfirmationen är för den förstnämnda åldern, böra htisförhör,
kommunionförkör och religionssamtal vara för de Öfriga, hvaraf
intet är ovigtigt eller umbärligt.
Erkebiskopens slattal till det församlade presterskapel
bär prägeln af en djup, kristlig värma, sådan man vid etl
tillfälle som iletta har skäl att vänta. Uppmaningarna klädas
i den broderliga uppmuntrans vänliga drag t, och derigenom
fördubblas deras skönhet. Talaren hänvisar till Ordet såsom
det hufvudsakliga, under det han uppmuntrar till
vetenskapligt lif i allmänhet. Teckningen af en sann lärare och en
Guds man (s. 72 oeb 73) är utförd med mästarehand och
endast fromhet och snille i förening kunna lemna en sådan.
Ehuru strängt hållen vid det hihliska, är den dock en fri och
egendomlig utgjutelse, oeh ref. tror. sig kunna dorna till djupa
och varaktiga intryck pa de närvaraude. Svaret, framburet
af H:r D:r Tborsander, är hållet i en annan ton, och rör sig
mindre inom den nyss anslagna. Ref. ville anmärka, att det
vidrör förmycket utsidan af det ömsesidiga förhållandet
emellan styresmannen och de underlydande. Det är mer en
biografi öfver styresmannens tjenstetid, än en hjertlig lack för
tillfallet, och tankarna äro ej nog koncentrerade inom sjelfva
hufvudsaken, som bär är mötet och deraf förbidad välsignelse.
De af Præses, H:r A. Nordström, framställda
aforismer-na förefalla mindre djupa och rikhaltiga an man vid ett
prest-möte inom en universitetsstad kunnat vänta sig. Måhända
hade Præses genom anspråkslöshet fattat saken så, att det
församlade presterskapel skulle ej blott ge lif åt ämnet, utan
äf-ven fylla hvad som möjligen brast deri. En annan och i
refis-tycke rättare åsigt af saken är, att materia disputandi så om*
fattande och rikt som möjligt ingår i detaljerna, anvisar hvad
dit hör, och sålunda jemnar och bereder fältet, innan de
stridande anlända. Ur sistnämnde synpunkt tyckes D:r Lundvall«
aforismer till VesteråsmÖtet blifvit författade.
Frågorna, framställda af v. Præses H:r Nordhammar, kan
man ej frånkänna den förtjensten att uppsöka hvad sökas kan
*•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
