- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1844 /
134

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - [22] Weidenhjelm, Tvenne grader Algebra i sammandrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

division går jemt opp. Beviset sidd. 21,22, som skalle åd«*
galägga, att största gemensamma divisorn till tvenne tal afven
år största gemensamma divisorn till det mindre af dem och
resten, visar i sjelfva verket blott, att divisorn år gemensam.
Sid. 41 skiljes icke emellan verkligen irrationella qvantiteter
och qvantiteter af irrationell form. Då man sid. 40 i
särskilda rcglor får lära, först huru ”en monom” och sedan huru
”ett bråk, hvaruti täljare och nämnare äro monomer”,
npp-höjes till dignitet, hade icke såsom exempel i förra fallet bort
anföras en qvantitet, sådan som (%anb—nc)*9 hvilken väl
snarare företräder ett bråks ställe. I allmänhet måste man anse
det myckna användandet af nekade exponenter i exemplen för
mindre lämpligt. Sid. 42 sages det, att dubbla tecken ofta
begagnas framför quadratrotmärket, af hvilket uttryck
lät-teligen den felaktiga slulsats skulle kunna dragas, att man
efter godtycke kan begagna dubbla eller enkelt tecken.
New-tonska binomialformeln härledes ur kombinationsläran, hvaraf
de nödvändiga satserna i förbigående bevisas; men ehuru den
sålunda blifvit bevist vara gällande, endast då exponenten är
ett helt, jakadt tal, sages dock, sid. 32, på detta sätt en
allmän formel uppkomma för binomiska qvantiteters upphöjande,
dignitetens exponent må vara helt tal eller bråk, positiv eller
negativ. Vid qvadratutdragning ur siffertul omtalas ej, sid. 86,
huru räkningen skall fortsättas, när det framställda talet icke
är en jemn qvadrat, ehuru den motsvarande händelsen vid
kubikrot utdragn ing omrores sid. 39. Sid. 64 sägas rena
equa-tioner af högre grader kunna upplösas efter samma regel, som
första gradens equationer, oaktadt denna regel, sid. 63, alls
icke talar om någon rotutdragning, ännu mindre om sättet att
finna en dignitets alla rötter, hvilkas bestammande dock
en-ligt §. 13’sid. 63 är nödvändigt för equationens fullständiga
upplösning. Flerstädes begagnas ordet formel i stället för
form, såsom: sid. 64, ”den vanliga formeln för eqn«tiouer af
första graden”; sid. 63, ”equationer af 2:dra graden kunna
förekomma under 2:ne särskilda formler.” Probl. 2 sid. 73
bar vid uppställningen fatt en helt annan mening, än den
orden uttrycka.

Sid. 68 rad. 13 står equationen: x*-\-ax = b i ställer för
X* — ax=a\

En väsentlig brist är, att så fä problemer förekomma i
boken. Den innehåller blott 6 sådana. Detta gör, att, äfven
om man anser en tillräcklig kännedom om sättet att behandla ’
equationer af första och andra graden kunna inhemtas af
densamma, en särskild bok likväl måste begagnas derjemte för
tillämningen. B—if.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 15 20:45:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1844/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free