Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [23] Förhandlingar vid Skandinaviske Naturforskarnes 3:dje möte - Mineralogi och Geologi - Botanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en* blågpön lera, me<l svafvelkis, utan forstetånghr. ’Den går
rner Sn 50# fol djupé.1 Sannolikt har den svèbiRB graplolifh*
skiffern uppkommit af en feådan lera. Ofvaiïpâleran ligger
finkortiig samt elfét sandsten, sorti karakteriseras àf en på
andra ställen ohekant mussla, Ohalas, Som i systemet här sid
plats mellan Crania och Lingula. Den fina sandén fbias i
denna ordning i Sverige; ’Sartdsten forekommer i stället.
Of-vanpå sanden tigger Lerskiffer med kalkstensbdltar och
Svaf-velkiskry s taller; den inneslctfer äfVen Gorgonia flahéHffdrniis^
som är fur Ëstblàhd egen; men aldrig firtnas Agnostns, Tri*
lobiter elfer Grapfolilher i lerskiffern. Ofvanpfl dehna ligge#
kalksten, som till sina ptetriflkater mest liknar Engelsk Wéo£
lock kalk. Den imiesloter Trilo hiter, Orthocératiter
OéliHyo-lither, h vrik a sista ej förekomma t Sverige.
GkdeUnitefts och AUantfens Forekomst ved Arehdal. Ved
C. M. Poulsen. Gndolinit finnes p& Buloen; Gadolinit ochAlla-’
niti Nöddehroe, Thorlijörnsboe och Barkogrufvorne; rikast ir
Nieskiil-grafvoriie.
Botanisk a Sektionens förhandlingar utgjordes’ vid detta
möte till större delen af muntliga föredrag och diskrtskiôner
öfver flera intressanta vextgeografiska; vextfysiologiskä elfer
rent fotografisk a frågor, bvilka ihär anmälde arbete mer och
mindre fullständigt finnas antyddå (sidd. 545—86$). Deremof
voro de skriftliga upplästa och här i handlingarna intagna
uppsatserna förre ; och vi meddela dem hår i den ordning de
inoun sektionen föredrogos. ^ 1
I. Uppmaningar till anställande ’af observationer öfver
Vårens ankomst; af Al. Ed. Lindblom (s. 863—590). Redan
från Linnés thlbafvavi iakttagelser nppteteknade öfver vårens
tidigare eller sednnre ankomst på åtskilliga Ställen inom
Sverige, hvarefter åler detta sä i vextgeogr&fiskt hänseendé i
all-mänhet, som för kännedomen af landets fysiska beskaffenhet
särskild! intressanta äiuue blifvit lemnat åt glömkkan^ allt
intill dess-IVof. E. Fries genom en afhandling kall std 99 Våréns
an tåg”, åler 4859 riglade allmänna uppmärksamheten åtdetta
håli, hvarefter åtskilliga iakttagelser Öfver nämnde fråga föl»
åren 1840 och 1841 blifvit allmängjorda i Tidningen
Botaniska Notiser. Dylika undersökningar kunna dock ej i stort
leda till några tillförlitliga slutföTjder, med mindre de
samtidigt blifvit utsträckta tHl alla delar af Skandinavien, och
dervid efter enahanda plan allestädes blifvit anställda, — och
det år i dessa hänseenden som Hr L. ställt sin uppmaning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
