Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XVII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [25] Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien. 11, 12 del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty «Mi* idé^ alt förena den Skandinaviska stammen,
sênctersplittrarf af nainidor» spKt ock oförsUnd, men af Ur^>
komat v språk och seder hildad tili es ock uana verkstad
ftr bädaihg, frihet och ljus, en skdan klo —- siga vi —
nttalar sig i Carl X lif; och kven nekar vil, att de* a a-kka
var Sveasky rar fosterländsk? Ja, Gart X var i ijtl och hjerta
ém Svensk Koaang, så val som någon, hvilken bnrit Sveriges
kroa». För ett stort, verkligt, Svenskt intresse lefile han,
oek dog kämpande fér Sveriges åra, för dess säkerhet, oek
ej blott för dess, nen för Skandinaviens.
Ty till dess gemensamma väl hade ofelbart Carl Gustaf#
segrar ledt; Danmark, erö fra dt, hade ej blifvit Sveriges an»
dersåte, »tan båda smält tillsamman till en enda mäktig
statskropp. Men på Skandinaviens enhet tånkte ingen mer in
er-öfraren; det var ej fråga om en broderlig förening, men
ona seger eller nederlag. Den ene Skandinaven såg oti den
andre ej hrodren utaf samma stam, mea främlingen och
fienden. Vår tid ser sakerna på annat sått; den sträfvar
till förening, Skandinavien vill blifva ett, men på annat
sitt, an Carl Gustaf tankte. Han sökte en politisk enhet
under samma Kenong, samma lagar; den beböfves ej, den
kan ej finnas här, vi tro på andens enket inom skilda folk,
så väl som Tysklands folk, politiskt skiljda, äro intelleclnelt
förenade.
Doek — vi förlora oss i betraktelser, främmande för vårt
ämne. Vi måste afbryta tråden och återgå till Hr Fryxelb
framställning if Carl X:s Historia. Den är, hvad inre
förhållanden beträffar, myeket kort. Konungens personliga
ingripande, hvilket i en biografisk berättelse måste vara hufvud»
saken, var väl under denne Regent mindre betydande än eljest
i Sverige varit öfiigt. En synpunkt af stor betydelse finnee
dock för Carl Gustafs biograf, äfven i detta hänseende —
hans förhållande till Redaktionen. Den förhoppning, som ree.
hyst, att Hr FryxeHs Tolfte del skulle i detta fall lemna
vigtiga upplysningar, har ej blifvit uppfylld. Förmodligen
ingick det icke i den berömde Författarens plan att med
utförlighet behandla detla ämne. En - anmärkning har han gjort,
nemligen att det sannolikt var ett tyst förbund emellan
Konungen och Adeln att lemna Reduktionen ofullbordad. Re c.
tror alldeles tvärtom, att det var Konungens allvarliga beslut
att verkställa denna åtgärd. Att motivera denna åsigt hindrat
vi af utrymmets inskränkta vidd. För våra ögon står Carl
Gustaf såsom en medlare emellan motsatta åsigter, såsom en
framtidens man, men tillika såsom den flyende tidéna
försvarare. Den sednare var i många stycken oförsvarlig 9 men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
