Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [37] Förhandlingar vid Skandinaviske Naturforskarnes 3:dje möte (Zoologiska sectionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(t4WS) tituler mm »f Bögltag. Alltid ir innu de* liic^
rafide firkaa fiirftltaroe« bofvudkorokter för djafel*).
Men från midten af f%de seklet begynte detta (likøoffl
så många andra) djurslag att beskrifvas af mera systematiska
natulfarskare, bvaribland Pontoppidan (1753), som ger de«
nanut. af Nähbehval eller Bs/ena rostrata. GunnerUs oeh
Oïtff-mb^ t< o. m. O. F. Müller (1776) biheböllo anad rigttga
be-grepp om djarety ehurn den sistnämnde dertill lade några
origtiga synonymer $ slutligen hade Pastor Chemnitz (1779)
den olycka«, att då han icke kunde åtskilja käkarné af de
flera exemplar bau erhållit, tillskrrfva dem tänder i öfre 1
stället för nedre käken.
Med Otto Fäbricius 1780 börjar likväl den egentliga
fÖr-bislrkfrgen inom Cetologien, då han endast och allenast med
bäJMtyn till den på ett ituslaget hnfvnd fundna tanden, den
han efter Chemnitz också försatte i öfverkäken, kallade dert
fordon Bwlaena rostrata for Mortodon spurius. Noga har
författaren ådagalagt, huru vidare auktoritetst ron på Fabrieins,
t. d. ns oakt ad t dennes yttrade tvifvel på hvad han mest
efter andre anfört, om ifrågavarande hvaldjur, bragte den aU<<
manna forvirringen till sin höjd inom denna del af Funna«.
Cuvier var den forste, som fästade uppmärksamhet på den olika
betydelse, som namnet Balœna rostrata bade hos Systematik
kerna före oeb efter Fabricius. Väl bade doek redan «I.
Hunter (1787) gifvit en särdeles god anatomisk beskrifoing af ifrå*
gavarande hval, men ban antog den för en stor DelphinuÉ
Delphi** kraremot några sednare författare hänförde individet
Bli en särskild: Delphin v $ hidens eller Diodon. En Fransman*
Kapten Boussard, kade 1789 tillfälle att observera 2 exem*
piar, asen hons rigtiga iakttagelser om roon- och gom-partiet;
hkfro icke af någon fore B. bekräftade. På grund deraf gaf nranr
r stället åt djuret de mest opassande namn, såsom Hyperoodon
O) Hef. vill kär icke tillbakahälfa den egna anmärkning, att fora*,
tidens djurbeskrifvare härvid förforo pä ungefär enahanda sätt, som
nutidens författare om fettarternas medicinska och synnerligast deras
pharmakologiska verkningar, stältande af en gemensam verkan (f. et. att
kn«ra) alla oljor af djur och växtämnen tillsammans ,• såsom fika vén
kande« Utider namnet Djurfett hänförer sålunda ännu Ir 1840
seherlich (Lehrb. d. Arznciinl sid. 474 ff.) bland ,mediet;mentm cinvllicnti*
dt nutrientia, efter hvarandra: sniär, äggolja, svinister, fårtnlg, Torsk»
lefvertran, tran af laklefver, olja af Rocha och hvalfisk tran (jéxungi*
s. adeps cetaria) etc. Det skarpa laxerande Delphinfettet här sålunda
til# samma kategori so nr smfir och annat näralrtie Djurfett. Men hvarje
piyvlolbg ftostår liltväl af Sig sjelf, att Istxeririerfef Vérkä VakA
itléUåt-nW d ett näringsmedel imetrletts), sott aniriräUU.
-Dert’lbe&tändah-de’’ ttälittéStljfrit tager icke sake« så noga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
