Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [37] Förhandlingar vid Skandinaviske Naturforskarnes 3:dje möte (Zoologiska sectionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biUAiapliiJ«. Der låter den oek sjelfmatot alle tomma (om
äa. stora oek gank) anspråk fara, jemte massor af fraser och
ordkfaaa^ .samt dessas sammanställningar till meningar, .dam
caaa r«useU .innebära ohjecliv sanning. Med ett ord, den a*
pvioriske, subjective tron med alla dess blott metaphysiska
hugskott .ock förslagsmeniogar måste i alla rigtningar mer och
mer ge rum för deu aposterioriska och objektiva
kunskapen ock vetandet, förvärfvade genom ett mödosamt, ej blott
analytiskt atuciiuo», men ock sammanställande af rön, fakta
oeh data.. Om ock både ett ocb annat ibland dessa för
Ögon-blidkeh kan synas bafva blotta nyhetens ocb nygirighetens
("ouriositetens”) intresse, så plägar sådant vanligen af sig
sjelfl med tiden bli rättad t, i mån som sambandet mellan de
särskilda. fakta blir .närmare kändt, ocb sålunda gör sig
er-kindt9 aanit slutligen varder allmänt gällande. Sjelfva
mikroskopien, som na för tidiui, jemte hela mikrologien, börjat
spela så storartade roler inom naturvetenskapen, voro äfven
till en början, dock äonn i förra seklet, blotta kuriosa,
hvarmed de store naturforskarne (en Haller, en Linné m. fl.) då
för tiden antingen alls icke eller blott stjaffaderligt befattade
sig. Ett säkert fakinm, säger Förf., funnet på hvad väg som
belat, vilje vi tillägga, är allaredan i och för sig ett
tillfredsställande resultat. Hufvudsak är derföre, att arbete sker till
utrönande af hvarje sådant, destomera som de medicinska
disciplinerna, b varibland pfaysiologien intager första rummet,
allesammans förlora genom förband med hvarje slags
skol-pbilosopbi, ock eudast vinna genom studium af iakttagelser,
rön ocb erfarenhet, hvilket allt icke kan ske med något slags
utsigt till framgång utan ett öppet sinne för naturen och dess
företeelser. Med rätta kar dock härvid afseende derpå blifvit
fästadt, att patholugiska anatomien, oaktadt talrika idkare,
likväl funnit en ringa användning inom pbysiologien; men
utan att fela kan ock denna sats så omvändas, att också
pbysiologien funnit ’en mots varig, lika ringa användning inom
pa-tbologiska anatomien. Magendie (leçons sur les phénomènes
physiques de la vie) bar likväl ibland annat gifvit klara
antydel-scr af en sådan ömsesidig användbarhet åt båda bållen,
sammansättande experimental-physiologiens data med
pathologiskt-anatomiska ocb den dermed förenade pbysikaliska diagnosen.
Äfvén bafva bröderne F. och J. W. Arnold i deras gemensamt
, författade physiologiska lärobok (Erscheinungen und Gesetze
des menschlichen Körpers im gesunden und kranken Zustande)
användt nutidens brukbara pathologiskt-anatemiska materieller
till grundande af en sä h va ran dra genomträngande’ pkysio^u
oeh pathologi, som under det gifna tidsförhållandet (iWZçjv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
