Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [39] Palmblad, Grekisk Fornkunskap, förra bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftjelfva sake«lochgöm Forcirai orltk For ait konna »asom
felfri beprisa des vidlyftiga, forskning^, hvarpådett* verk ar
grundad t, fordras en vidsträckt kännedom af de mângMdiga
kalier, dem Ferf. begagliat; oek» hvemhemUerdcn? (fura
mänga äro väl bland vårt inskränkta antal af vetenskapMpäa
de, som utan särskilda för tillfället anställda studier. kanna
med grandligbet; granska ett sådant arkale apa» delte? Det’
är for Förf., en förlast, att bans förfjenstSaknar, ! tillbörliga
domare ocb just derföre möjligtvis kan blifva nisdrf>
oppskat-lad än sig bort. Att deremot k laud ra uppgifter» ilemwansj elf
ej kunnat pröfVa,och misstänka forskningar, derar map ej sjelf
kunnat anställa, vore en oförsynthet alltför stor, för att
någon ursäkt derfor kunde Annas. Rec. nämner delta, sä^om en
förklaring öfver sitt eget foretag att anmäla detta, arbeie^ teh
vill blott tillägga, att ban, saknande erforderliga kurt||oiper,
aldrig skulle halva företagit sig ett.rôdant värf, im kan ej
vetat, att i annat fall detsamma blifvit underlätet; och kan
ansett detta arbete vara af större vigt, än ätt defsanna mrd
tystnad bort förbigås»
Men om de särskilda uppgifterna blett kunna granskas
af den, som egna t tid oeh möda åt samma lärda stadier aoqa
Författaren, sä ligger dock sjelfva arbetets plan oeh den anda,
som lifvat detsamma, i Öppen dag för hvarje läsare, ocb kan,
om ej med bog lärd säkerhet bed ömmas, dock en åsigt
deröf-ver uppfattas af en hvtfr med sund urskiljning ocb sinne för
humanistisk bildning.
Ty för den humanistiska bildningen är detta ai bete af eu
icke ringa vigt. Huru ofla vid läsningen ’ af klassiska auktorer
möta ej Ställen} som först genoui Arcbaîologisk förklaring kun*
na fattas i sitt rätta ljus? Huru ofuUälaodig blifver ej dea
knuskap om forntiden, som ensamt bygges på ph i lologisk grund ?
Föga käuncr den Humérus, för att icke tala om Demosthenes
och Plato, som blott kan spräkrigtigt öfversälla honom utau
kännedom om det , tidehvsrf, hvaroui han. sjunger, om dess
sl al sforhiil tanden, dess seder ocb religion. Hvad Grekernes
skalder sju »gli, birad deras philosopher, tänjkt oeh d«fas Hallar
utfört stort och minnesvärdt, derom handlar deraslitteraturç,
men hvilken plats den Grekiska meuskligbelen intager i den
allmänna kulturens historia, hvilken karakteren varit af hela
dera» itf, kan blott fattas genom en allmän fala af detta lifi
staten, religionen, vetenskapen, konsten oeh det eusktlda
lif-vets seder.
* Bet ar m sjftdan tafla, »om detta arbete uppdragit. Den
är *j’äaau>i*rdtg< Blott första deleny som skildrar det en*
sfcfld« lifvet, är för läsaren ådigänglig. Förf. namn oeh b»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
