Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [39] Palmblad, Grekisk Fornkunskap, förra bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FöfC yttrar, alt en utförlig behandBag af hela Jet ar*
ehæologiska materialet öfverstiger en mans hörfva, och beat
yrker detta sitt yttrande genom den öfversigi af den Arebetto*
miska Litteraturen, Anda ifrån 1600-talet, hvilken han låtit
föregå inledningen till sitt eget verk. Sjelfva böckernas titlar
utvisa , tydligt, att största delen af dessa arbeten äro ander*
sökningar, som röra sArskilda punkter ; eller på sin böjd vissa
större afdelningar af det hela. Att sammanföra resnltaterna af
desse undersökningar, med frånskiljande af det falska ifrån dut
vigtiga, således med användande af en sund kritik, allt noder
jemförande med sjelfva urkällorna, var uii den uppgift, so«
Förf. haft att lösa. Hans företag var således att samla
spridda stycken, att kompilera den Grekiska Archæologien. , Hen
medgifver sjelf i sitt företal att detta varit förhållandet, och
synes ej obenägen att erkänna sitt arbete för en kompilation.
Vid ordet kompilation fäster mången begreppet af någonting
lågt ock mindre värderikt än sådana arbeten, som äro foster
af deras Författares egen tankekraft. Man ser med förnAmt
förakt på kompilationer ; såsom verk af flit utan suille. Men
detta är fullkomligen orättvist. Ty det kan i- en kompilation
ligga förvarad ej blott en massa af arbete utan ock frnkteniaf
mycken skarpsinnighet. Det fordras ej ringa koiist att vä
ordna ett gifvet material och framställa bvarje pankt i ett
sådant förhållande till det hela, att alU visar sig i sin rätta
dager. Dessutom finnes för en kompilator månget tillfälle att
Ådagalägga hvad man kallar originalitet. Ty åsigterna kanna
vara olika, och ehuru saken v hvarom frågan handlar ; ar
oför-inderligt gifven, kan doek vid dess bedömmande, oeh vid
Cramåtällningen af dess anda och betydelse F^vföttarens
subjektivitet framträda. Detta är oek fallet i närvarande verk.
Dess ändamål kar varit att icke blott lemna en naken
sammanställning af faktiska uppgifter utan äfven att uppgifva bvarje
saks betydelse och skildra den Grekiska forntidens, anda. Då
nn denna föresats blifvit utförd med den stilistiska skicklighet,
som ar ett oskiljaktigt drag hos allt b vad dentie Förf. skrifvit;
så år tydligt att hans verk måste blifva rikt på lefvaude
interesse.
Förf. har sjelf i företalet uppgifvit hvad ban t denna
första del betraktar såsom sitt eget. Det är först den åsigt ban
framställt, att i Grekernas spekulation tvenne olika
verlds-åskådningar kunna urskiljas: eu sinnligt-ideal antropomorphism
oeh tillika en mera uppböjd mystisk, med den orientaliska
bildningen beslägtad, åsigt. Denna motsats emellan tvenne
olika den Grekiska bildningens grundtoner och deras
förhållande till hvarandra, måste till en väsentlig deL bestämnia hek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
