Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [39] Palmblad, Grekisk Fornkunskap, förra bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bittogAtiIttiy leMlsiUlet1 i aàfeal&e : pu
mtkt och dryck. - *■ - J —- J’ *
Vid framställningen af de*«*- aednare àmnewkaft dfct »ehe
mitas; ait stlkna bâighet rågen àf ^âikaat^aikcddl»^
d. v’.’s.-att mängden af sakér, som skola toriitarlàs ; fövbrsdwt
en ‘via» torrbefV somHeljéat är för-Förf:» Stil fullkomligt
fittte-nand«. Délia ltorde i :«yn»ephet gälfa’ om* den afdekingea^
Moi’ beshrNVer~def gande: Grekernes gymnastik. Det »bte mad-’
gtfvas kraé-fiii d)elt yttitøiv attdet varit étt svår trrøgtft’ait
btfnga af Krtotises vidlyftiga verk’om Grekernes gyla-
nastik øtk aganifitik in om omfånget aftiågra blad; -, * *■
Dan ifdelamg ‘dereaaot iktahd desaa, dam ir af( dét
stör-«ta; allffiMit* qi«inkHga ioteresse/ir oek med’förfcäffek tatförd.
Vi meHm Förfiet fiaimifilkiiag af qviaaokdbels siillaieg i
Gnek-tMit^ efi saky hvarpå dét aj ’torde nekas, attdet huslig* Kfvets
karakter 9 och i följd deraf kvarj^e folks seder ock moraKsha
aada ill ea der del heror. Förf. hér dertld ådagalagt deti
olikhet 9 »om ägde mm koi oMka * Grekiska stammar, odr ijtlk
mänhet deti ofctllkoasUgbel,’ som i detta fall* tiHkörde keia dén
Grekiska vevldsøjigte»; och äffen hoi dess ädlaste
repreten-taater framträder på ett sitt, som for oss med våra åsigler
oeh vår af den Gbrtstaa religioned förädlade uppfattning ej kan
ondgå att förefalla stötande»
Mer än detta stöter oss dock hos Grekerna deras
besynnerliga förhållande > emellan- mân ecli ÿoglifigar. Den Grekiski
mannakärleken ihr otvlfvelaktigt ett fenotrinn af stor
märkvärdighet y oçh som svårligen- kan- fullkomligt upplysas, jnst
der-före att densamma i dess ödla re art ligget* utom - gränsen af
vår uppfattning. Öfvergåugen ifrån vättskap titt kärlek, och
deana sed na re känsla, såsom ett fdréntagihtiftd emellan
personer af somma köo, diUkör knappt* vår tid och vår bildning att
utreda. Vänskapen* är, <i våra dagar ea känsla af vidta mindre
betydelsé in den Vtar hos Grekerna, oéh kärleken framträder
gemenligen blott emellaii de olika könen. Det var icke så hos
’Grekernas En inaerligore vänskap, en verklig kärlek förenade
Grekiska* möta, eeh detta förhållande var mägiigare i samma
mån som begreppen om det aodra köflets bestämmelse voro
oftdlkomliga oek dess plate i verlden ansftgs Underordnad.
Märkvärdigt är hvad Förf. anförer, alt mannakårleken ahsågS
högre, ädlare, mera idealisk än förhållandet emellan man eeh
-cprinnav Detrno sednare var blott etl medel för till en del
politiska ändamål; men älsklingar af manligt kön betraktades ej
blott såsom vällustens vehikel; ulan såsom ett förädlingsnbedtal.
I en sådan förhindelbe, adlad af ädla tänkesätt, såg man en
tfcnaosidiÿ uppfostran Ull dygd och minn bildning. Det är irt*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
