Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XVIII) - Notiser - Tyskland - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ma Leipzig trycktet ock sl’unda Ir bibehållen i vin d*gar. * Dca
Inert nen»)igen i företalet till ”Vermischte Gedickte yen J. O. Rett17;
a tg i fna Ir 17RO. Af? en dest ty ft ni ng pi Clodint Ir klr klart
uttryckt, nen om författaren eller författarne Ir alldeles ingen frlga;
Om möjligen Horn föranstaltat detta utgifvande af Rosts dikter, miste
lemnas oafgjordt; ut gi fvaren kallar sig väl i företalet en yin till den,
176$ aflidne skalden, dock klir denna uppgift derigenom otillförlitlig,
att han i samlingen npptagit några oäkta stycken. ’
Ny Journalistik. Sisom organ för de mlngfaldiga intressen, .som
oaktad t publicitetens tilltagande massa, ännu befinna sig
orepresente-rade, bar Doctor A. Martiny frln ock med påsktiden detta Ir börja?
kos Sekuster i Leipzig otgifva en tidskrift under namn af ”Zwanglose
Hefte fiir Fragen und Bestrebungen.”
Coperniei härkomst. Professor Krzyzanowsky i Warschau bar i en
i Warschau utgifven oek i fjerde bandet af Jordans Jahrbücher
inryckt afhandling bevisat, att Copernicus till sin börd var en Slav, af
den Czecbiska familjen, och att således icke hans afbildning kunde
intagas’ i det Germaniska Walhalla.
Frankrike.
Kolonisations-for sök. Kolonisationen i Afrika sysselsätter full? ut
lika så många författarepennor, som hackor ock spadar. Nog skrifver
man tillräckligt, men man handlar så mycket mindre. Om icke de
alltid tillväxande skarorna af ditflyttande flitiga Elsasbor icke gåfvo Jif
It arbetena och iter It Afrika eröfrade det gamla namnet ”Europas
kornbod”, si “kulle de otaliga arbetena öfver Algier endast bära riugn
frukt. Med undantag af några mera bekanta arbeten af den fordna
hufvudmanneti för Saint-Simonistiska skolan, och en brocbyr af
general Duvivier, har på sednare tider utkommit föga, som förtjenar att
hlifva bekant i tTlandet. 11c re mot finnes ibland de arbeten, som
utkommit öfver kolonisationen på andra områdru, särdeles i Amerika,
några arbeten, som äfveo kunna fö-tjena Svenskars uppmärksamhet.
Med synnerlig förkärlek liar mun sysselsatt sig med de Franska
besitt-ningarne i Gulan» $ men äfveu h$r vore det väl tid att låta, de sköna
tkeorier, som man uppställt öfver dessa besittningars odling peh för-,
bättring, öfvergå i lifvet. Rätt användbart och praktiskt är arbftet sf
Laboriat ”De la Guyane Française et de scs colonisations.” Det
stöder sig hufvndsakUgrn på dpt berömda arbetet ajf den bekant»
T^rnanx-Compansi ”Notice historique sur la Guyane Française” och pi ett ^r-.
bete af Joies Lechevalîer. Pen sistnämnd« har af Franska regeringen
fött uppdrag att utkasta en ny plan till det bästa sätt att draga nytta,
af dessa besittningar. Eu särdeles uppmärksamhet tilldrager sig, såsom
map lätt föreställer sig, sockerproduktipnen i kolonicrnp. Några af
de afhandlingar, aom härom utkommit, förtjena ett allmännare delta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
