Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - — ed — Om den Akademiska Nationsinrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naUons-inrättninfjen. 313
den akademiskt* nationaliteten härleda tillgifvenhet for skrin
och brist pä allmänt medborgerligt sinne, liknar väl snarare
ett roligt infall, än ett allvarsamt påstående.
Hela denna Red:s betraktelse öfver nations-inrättningen,
och dess stränga domslut öfver densamma, härleder sig derifrån,
att Red. ej nog klart uppfattat, hvad denna inrättning fordom
betydde och hvad den na mera kan, men också bör betyda,
samt skillnaden deremellan. Den uppfyllde i äldre tider ett
slags akademisk lärareskyldighet, i det den, undervisande och
examinerande, tog vård om de nykomna, jemte det att den
utöfvade pligten af uppsigt öfver deras seder. Den förra
betydelsen har den förlorat; af skäl som nedanför skola
angif-och dessutom genast inses; men den sednare bibehåller den,
och måste, åtminstone under närvarande omständigheter,
bibehålla. Ma utomlands en sådan inrättning icke finnas, och må i
allmänhet vid de Akademier, som äro förlaggda i hufvudstäder
den vara mindre behöflig eller icke kunna äga rum, så har
icke desto mindre härslädes, der ej Griselt-förbindelser och
dylika på andra orter bland studerande ungdomen epidemiskt
grasserande lastbarheter slagit rot och blifvit nästan oanstötliga
i opinionen, denna inrättnings nytta vid många tillfällen viSat
sig så betydlig, att man endast kan beklaga, att den ej alltid
eller med nog mycket allvar yttrat sitt välgörande inflytande.
Alt en moralisk disciplin vid Akademien är nyttig och
behöflig, lärer ingen betvifla. Frågan är endast den, hvilkea
del af de studerande är i behof deraf; och af hvilken eller af
hvilka den må handhafvas.
Genomögnar man den Akademiska katalogen, torde maa
merändels finna, att omkring två tredjedelar af de studerande
äro mellan tjugu och tjugufem år. Om nu i allmänhet tvenne
omständigheter naturligen befria från beroende af moraliskt
formynderskap: en viss grad af bildning och ålder, så lärer
for dem, som utgöra dessa två tredjedelar, i allmänhet dea
moraliska uppsyningen vara öfverflödig. Svensk medborgare I * i
igenom för dem ett större intresse. Deremot är det obilligt, om en
i förtjenster underlägsen infödings indigenatsrätt segrar. Endast
”cetéris paribus1’, gifve landsmannaskap öfvervigten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
