Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - — ed — Om den Akademiska Nationsinrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållandet fö ränd rad t: den skärpta etuden t-examen ersätter
fullkomligt den såkallade recentiors-examen, om hvilken vi na
talat> och hvilken derigenom är gjord öfverflödig *). demte
examen må nämnas disputa tiousöfningen, som ännu bibehåller
sig från gammalt. Dennas nytta, åtminstone då man
ihågkom-mer dess fordna flor, kan icke bestridas. Att den nu mera
tr aftynande, är val icke så mycket ett bevis, att dess tid
är förbi, som att dess närvarande form och vilkor icke svarar
mot tiden. Korteligen: inom nationen knnna litterära
öfnin-gar förehafvas, som medföra fördel. Men vi förmode, alt
hvarken styrelsen vid Akademien ; som erbjuder offentliga
föreläsningar och äger prÖfningsrätt vid allmänna examina, ej
heller styrelsen inom nationen, som, utom i disciplinariskt
han-seende^ är ett enskildt sällskap, kan inom nationen med tvång
åstadkomma en öfverenskommelse om litterära öfningar, som
binder hvaije landsman till åtlydnad af ett sådant stadgande»
Hvad som derföre i dylikt afseende stadgas, bör vara, med
full frihet för den enskilde alt deltaga i öfningarne eller icke^
aå yälberäknadt och inbjudande ; att det tillvinner sig hvarje
tänkande och bildningsälskande ledamot. Den frihet för
enskilde, om hvilken vi tale, är så vida billig och rättvis, som
ej lagligen annat tvång kan den blifvanden studenten åläggas,
än att i disciplinariskt afseende underkasta sig sin natious
sedestadgar, samt sköta de studier och i allmänna examina
ådagalägga de kunskaper ; som erfordras för det mål, hvilket
han offentligen uppgifvit sig uied sin akademiska vistelse
å-syfta.’ Skyldigheten för de i nationen inträdande alt
underkasta sig de litterära öfningarnas lagbud vore endast så vida
med billighet oeftergiflig, som det stode de nykomna fritt att
ingå eller icke ingå i hvilken nation de behagade **).
Den ekonomiska lagstiftningen är den tredje och af helt
annan art. Inom den böra alla nationens ledamöter äga
samma rösträttighet. Ty alla äro de antingen sjelfva myndiga
eller hafva de föräldrar och målsmän, af hvilka allena de bero.
Denna sak är sjelfklar och beböfver icke vidlyftigare omordas.
*) Den är visserligen också afskaffad i alla nationer.
**) Hvad friliet adelns söner i detta fall äga, är förut näjndt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
