Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - — ed — Om den Akademiska Nationsinrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter billigheten* gniqds^r; ynen df ingen mediere fin nés,
*t*uue perterne met hverandre med en motsättning, som ofte
förbittrar de adlaste sinnen. Haru ofta hade icke missnöje
Qçh misshdligheter undvikits, om nationens yngre ledamöter
heft ett klart oeh fullständigt begrepp om hvad som är .deras
naturliga rätt oeh hvad som endast är en beviljoing uppifrån?
Man har till och med i våra dagar, ehuru blott, såsom
man säger, ”extra protocollum”, väckt fråga om Inspektors
af-sättlighet *). En sådan fråga blir endast möjlig genom
okunnighet om Inspektors-myndigbetens uppkomst och betydelse.
Konsistorium har beviljat nationerna valrätten; men oafsättlig
*) 1 Östgötha Nations Handlingar finnes ett rätt märkligt
natipns-protokoll från år 1754. Juniorerne (det ville väl då säga landsmännen
samfäldt, med undantag af Kuratorer och Seniorer) nödgade genom sin
enständiga och oafvisliga anhållan Kuratorerne i de förres namn hos
Inspektor, dåvarande Domprosten Asp, anhålla, det täcktes Inspektor
”Keentiera dem från sin inspectura.” Sattet, hvarpå den långvariga
underhandlingen fördes, är förtjent af uppmärksamhet. På inspektors genom
Kuratorerne gjorde förfrågan, hvilka skälen voro till nationens
missnöje, svarades, att Juniorerne så mycket mindre ville inlåta sig i
förklaring, som de fruktade att genom disput derunder brista i den
vördnad, de voro Inspektor skyldige. På Inspektors fråga genom
Kuratorerna, om meningen vore afsättning, svarades, att de väl visste, att
de ej sådant förmådde, utan endast i ödmjukhet anjiölle om Inspektors
frivilliga abdikation. Äntligen uppgåfvo de några skäl för sitt
missnöje. Inspektor förklarade sig i anledning deraf, men lyckades ej häfva
missnöjet. Då Inspektor länge, till följe af landsmännens begäran,
kvilka önskade på mera enskildt väg få frågan afgjord, länge dröjt
med nationens sammankallande, och slutligen, för andra
nationsangeiä-genheter, såg sig nödgad sammankalla landskapet, samt frågade
Juniorerne, i hvad egenskap han komme att möta dem å natioiissalen, s
varedes, att han visserligen mötte dem såsom Inspektor, emedan han ej
dittills behagat afsäga sig inspektionen. Tvisten förföll. Det
förnämate skälet till missnöjet syneshalVa varit, att Domprosten Asp, vid
förslags upprättande till en theologisk lärareplats, med sitt votmn
förbigått landsmannen, Philos. Adjunkten Sleineour, samt att
Domprostens son, Kandidat Asp, en af Kuratorerne, om nämnde Adjunkt
föllf förklenliga yttranden; hvarföre fadren också inom lyckta dörrar i
de öfriga Kuratorernes närvaro öfver sin sons yttranden nödgades
förklara sitt obehag. Tvisten är märklig för hofsamhet och takt å
Juniorerne? side, hvilka tydligen gåfvo tillkänna ett kla?t begrepp om
Inspektors oafsättlighet. Dock synes en äldre hand hafva hållit trådarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
