Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - — ed — Om den Akademiska Nationsinrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T afseende på den moraliska lagstiftningen iriom nationen ir
nyttigt och nödigt, att den icke blott kan förbättras efter
växande erfarenhet och omständigheternas kraf, utan ock att den blir
gällande för en viss tid, inom hvilken den icke får förändras.
Det ir sannt, att hvart kommande ögonblick upptäcker något
felaktigt, något föråldrad t i det nästförflntnas bästa
inrättningar, och att således, i allmänhet talad t, icke finnes skäl till
bestämmande af annan tid för lagförändringar, än den
behof-vet, när som helst, angifver. Men erfarenheten visar också,
att täta lagförändringar gifva förakt för lag. Fördelaktigt
skulle det derföre verka på deras lynne; som hafva att ställa
sig lagen till efterrättelse, om samma lag bestämdes att
ovit-korligen gälla för en viss följd af år, helst det är osannolikt;
att; hvad som efter mogen öfverläggning mellan många
huf-vuden antages, inom kort tid blir otillfredsställande eller
ändamålsvidrigt. Den moraliska lagstiftning, som natienen
be-stämdt åt sig, fritt efter eget godtfinnande, borde stadfästas
af Consistorium eller en ännu högre myndighet, för att gälla
med helgden af en akademisk konstitution*). Om så skedde;
skulle ej mången från Elementar-laroverket nyss uppkommen,
i medvetande af tillåtligheten af att med sin röst verka till
lagens förändring, efter riktningen af det klander, som förra
årets kamrater mot nämnde lag anfört, genast föranledas till
äflan att verkställa denna förändring; uppmärksamheten och
hågen skulle vändas på nyttigare föremål.
Men måhända vore det ännu önskligare, alt en
gemensam moralisk lagstiftning för alla nationer ägde rum. Rätt-
*) Östgötha nation (förmodligen den enda) har gamla stadgar af
Kansleren, Riksrådet Grefve Rndenschöld, stadfästade år 1778» Ur
stadfästelsebrefvet anföra vi följande: ”Och som Landskapet till dessa
Statuters säkrare bestånd, betygat sig åstunda min stadfästelse; .så har
jag, såsom Kongl. Academiens nuvarande Cantzler, och i förmågo af
mitt Ämbete, densamma härmed i kraftigaste måtto meddela velat: och
skall låta vara mig, såsom det ock lärer blifva mina Efterträdare, en
skyldighet, att om deras helgd och beständiga vidmakthållande hafva
en öm vård. Till yttermera visso hafver jag detta med mitt namns och
Grefliga sigills undersättjande bekräftat —• —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
