Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Tham, W. Om föreslagna förändringar i Norska Universitetets författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
perna ofta på ett alltför litet vetenskapligt sått blifvit
inbarn-tade under ledning af privata s. k. manaduktörer, hvilkas
betalade föreläsningar, äfvensom de ordinarie lararnes privata
lektioner, om vid dem någon afgift är fästad, äro om «J
mera, åtminstone flitigare besökta, än de obetalta. Â andra
sidan hafva oek ofta nog ynglingar af mindre kraft eller
afl-var omogna inställt sig till examina, och improberade snart
återkommit. Detta allt har ingifvit åtskilliga förslager, såsom
att vid de offentliga föreläsningarne fästa någon afgift, som
af Akademiens Quæstor skulle uppbäras, eller belägga
embets-examina med afgift i stigande proportion vid förnyade försök.
Kollegiet bar emellertid ej fnnnit skäligt att företaga någon
ändring i afseende på föreläsningarne; men det har tillstyrkt
att bibehålla afgiften vid student-examen, och att införa en
dylik vid embets-examina, när någon förnyade gånger till dem
anmäler sig. Skolkommissionen bar ej understödt detta
förslag, så vidt det innehöll förändring i det nu bestående.
6. De akademiska högtidligheterna hafva i allmänhet i
Norge lika litet, som hos oss, att glädja sig af publikens
deltagande; och det af ungefär samma skäl, nemligen deras
återkommande på bestämda tider, och braket af latinska språket.
De hafva emellertid nästau vant inskränkta till tvenne årliga
fester, till minne af reformationen, och på Konungens
födelsedag; disputations-akter äro i Norge lika sällsynta, som hos
oss alldagliga. Nästan enstämmigt är nu föreslaget, att
kollegiet skulle ega att bestämma universitetets högtidsdagar, att
modersmålet dervid skulle ega lika rätt som latinet, att äfven
vid disputationers såväl författande som försvarande
modersmålet finge användas. Latinet har, såsom uteslutande
akademiskt språk, knappt haft någon röst för sig.
Akademiska värdigheter hafva enligt universitets
fundatsen funnits många af olika grader; men i verkligheten nästan
inga; emedan de ej varit nödvändiga vilkor för befordran, och
derföre knappt någon ansett mödan värdt att förvärfva dem.
Han har nu föreslagit alt inskränka dem till
Doktorsvärdighet i alla fakulteter, hvilken skulle regelmässigt, dock ej
nödvändigt föregås af embets-examen, och förvärfvas medelst tre
prof-föreläsningar och en disputation, i vederbörande fakul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
