Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [47] Martineau, Samhällslifvet i Norra Amerika, Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.fcrø. *r «ÏqcV Ungt ifrSa att afrada någon frJn all Usa
delta arbete. Tvärtom ville han derlill uppmuntra en hvar*
søm ager sinne for lidehvarfvets stora frågor. De som älska
Demokratien, och de som hata henne, gjorde & ömse sidor väl
att innan de lata sig af sin kärlek och sitt hat föras alltför
långt utom det sunda förnuftets gränsor, först Jära känna deø
ene sin afgud och den andre sin lede fiende. Och denna kan**
nedom vinnes säkrast genom ett allvarsamt studium af dø
grundliga verk öfvpr Amerika, som af Europeiske resande
blifvit meddelade. Vi påstå ej, att Miss Martineau’s är det
hästa och vilja ej underskrifva alla hennes omdömen. För
att nu icke jemfÖra henne med någon annan än Tocqueville
— ehuru väl andra värdiga jemförelser visst icke saknas —•
gifva vi tvärtpm företrädet åt den sistnämnde, otvifvplsktigt
en af de förståndigaste män, som i nyare tider fört en penna.
Men detta hindrar ej, att ju den Engelska författarinnan kan
veta mycket, som är lärorikt att inhämta, och fälla månget
skarpsinnigt omdöme, som skulle blifva en vinst för vår bild*’
ning om vi tillegnade oss det.
Här i Sverige har ett verk pm Nord-Amerika, sådant
som detta, ett eget ganska vigtigt intresse. Amerikas
tillstånd rörer oss närmare än man skulle tro, då oceanen skil*
jer länderna. Vi mena ej handelsförbindelsen, som q) fruktar
en resa öfver verldshafvet, vi mena ej heller den Svenska
kulturen, som angår eller kan gå till Amerika, eller en
Amerikansk, som skulle verka på Sveriges. Nej; vi mena något
annat; sem visserligen beror på ländernas kultur, men doek
är en egen sjelfetändig sak. Är man ej just nu sysselsatt att
ombilda Sveriges Statsförfattning, väl icke till likhet med
Amerikas, men dock efter i hög grad demokratiska grunder?
Dessa grunder kunna tills vidare öfvergifvas, förändringen ka*
framdeles ske på ett sätt, som i mången vigtig punkt är olikt
hvad nu blifvit föreslaget, men det är mer än troligt, att när
denna ombildning en gång sker, densamma kommer att inleda
ett i bög grad demokratikt statsskick.
Under sådana utsigter inom vårt fädernesland kan ftt
grundligt qph framför allt ett ärligt studium af Amerikas
Sambällslif ej neg värderas. Vi »äg* ropd dit att ärligt stu*
dmm. Ty man är ej alltid ärlig emot Amerika. Petitiak
fiendskap och fanatiw förmörka klicken och förvirra tankarna.
Amerika smädas oeh berpmmes, hegge delarne utan sena oek
vett, framför allt ptau verklig kännedom. Det vore skäl atl
förvprfva sig donna och göra den ad mångsidig aom möjlig«
Dfrföre >böra flmrn verh om Amerika öfversättaa Tocqueville
är längpspdan spridd* ou hafvo vi öföen Mwa Martine**
Måtte dessa följas af andra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
