Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [49] Afzelius. Svenska Folkets Sagohäfder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rec. langt för detta anmärkt. Vi gilla fullkomligt sa väl denna
som de särskilda anmärkningar denne granskare framställt —
sc Studier, Kritiker och Notiser 1842 J\i 3, — men skola
ej öka antalet deraf, varande del var afsigt alt meddela den
allmänna karakteren af Förf:s verk, ej att granska dess
särskilda delar. Ynglinga-Sagan är Förf:s ledträd, men till den
knyta sig åtskilliga andra sagomimieii, till en del af mindre
historiskt värde. Med eliristendomens uppträdande i Norden
framstår ett nytt element i sagan oeh sången; den går på
andra toner, Vikingen blir Riddare, oeh ej Idol t kämpens kraft
att strida, utan äfven martyrens styrka i försakelsen« intager
ett rum ibland traditionens minnen. Hednisk vantro
omskapas under indvielsen af en nv religion, men ulan att dö hort ;
denna folktro liar af Förf. hlifvit ej utan förkärlek frarostäld.
För öfrigt har Förf. ej uraktlåtit att förtälja de mindre
un-derhara , men mera historiskt sanna berättelser, som Sturleson
fort tiii efterveridens kunskap. Förf. har ej velat gifva
ensamt en samling af folkminnen, utan låtit sjelfva Rikshisf orien
löpa såsom en kungsåder genom hela sin framställning,
sökande att omkring denna medelpunkt gruppera det öfriga.
Samma behandlingssätt genomgår hela Medeltiden; det ar
Sveriges historia, berättad i form af saga, oeh blandad med
verkliga sagor; det är ej blott folksagor, utan historisk kärna,
men ieke heller en vetenskaplig framställning af Medeltiden,
mödosamt utarbetad ur dess qvarsfående minnesmärken; nej,
det är elet personliga, hiographiska, romantiska elementet i
Sveriges Medeltid, omgifvet af sagominnen likasom exempel,
bestyrkande den historiska karakterens sanning. De hafva
poetisk form, en del af dessa minnen; Förf. har lemnat vackra
bidrag till kännedomen om den gamla folkvisan; vi hänvisa
till Marsk Stigs visor och Sången om Axel Thoressou oeh
Valborg Iminersdotter. Innerligt vackra äro en del af de
sägner, som förtäljas, t. ex. om foglarnc vid Christi kors —
111. s. 11 — och, cl»vad än kan sägas om bristande kritik
i framställning och det kanske ej lyckliga förelaget att göra
hoken till cn folkläsning i stället för en vetenskapligt lärd,
men tillika lefvande oeh trogen målning af folktron och
sederna, äro dock vännerna af Sveriges forntid Förf. skyldige
den lifligaste tacksamhet för de fosterländska minnen han
räddat från evig glömska, och den fosterländska ton, hvari han
skildrat dem. Till denna tacksamhet vilja vi oek lägga den,
som påkallas ifrån Svenska Skaldekonstens vänner för den
poetiskt vackra dedikation, som Förf. föresändt sitt arbete.
S–-5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
