Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XIX) - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Panegyrik - [53] 1. Personalier, uppläste vid Högstsalig H. M. Konung Carl XIV Johans Begrafning; 2. Hedrén, Likpredikan vid Carl XIV Johans Begrafning; 3. Ord till sorgmusiken vid Högstsalig H. M. Konung Carl XIV Johans Begrafning; 4. Sorgefest i anl. af H. M. Kon. Carl XIV Johans död, af Kongl. Univ. i Lund; 5. Fries, Oratio Panegyrica in mem. Caroli XIV Johannis; 6. Atterbom, Minnesord öfver Konung Carl XIV Johan; 7. Bergstedt, Tal öfver Högsts. H. M. Konung Carl XIV Johan; 8. Agardh, Predikan på klagodagen d. 8 Maj 1844; 9. Thomander, Högmessopredikan på klagodagen d. 8 Maj 1844; 10. Wensjoe, Predikan på klagodagen d. 8 Maj 1844; 11. Nordenson, Klagodags-predikan öfver Högsts. H. M. Konung Carl XIV Johan; 12. Lindström, Predikan på klagodagen d. 8 Maj 1844; 13. Almquist, Klagodagspredikan öfver Högsts. H. M. K. Carl XIV Johan; 14. Westdahl, Klagodagspredikan öfver Högsts. H. M. Kon. Carl XIV Johan; 15. Dunckel, S:r Majestät Oscar I d. 8 Maji 1844; 16. Personalier öfver Carl XIV Johan, Karaktersdrag och Bedrifter; 17. Carl XIV Johan, Biografiskt utkast; 18. Den 8 Mars 1844; 19. Kjellenberg, Till den förklarade! En minnesteckning från d. 8 Mars 1844; 20. Cnattingius, Konung Carl XIV Johans Minne, en Folkskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värde vi q} våga bedöma, varande i dø, U\jfrqlp, NÜMI
alltför obfvandradei. Ur Be«terdid»U fal’har Tøbtunpp8fepp
ock blifvit o ffea tilgen klaudradt. I klandret torde väl patb
tisk fiendskap bafva betydlig andel; men nekas kan ej, alt
besynnerliga saker förekomma i delta ,ial, Vi lesyna derbåa
Talarens framställning af de särskilda’Stunden, hvacon nye*
ket kunde sägas, allt efter olika politiska å$igie£, naen pajed
kvad skäl Förf. prisar Europas ny varande RegenierfB^gaRja
att *alit bvad menshUgheten har bäst oeh ädlast l^lpr ^<4|g
på Europas throner”, är för oss oeb flere alldeles oikrnrinjjgfl
Talet,är i allmänhet sådant man haft skäl att vänta yf »fjpf*
ska Kyrkohistoriens författare, skarpsinnigt, rikt jfckitpfihpf»
men mera ett verk af lärd vetenskaplighet än af pooUaJf^føt*
tati. Hr Melins tal börjar med en öfversäUning^ur, ’føjfttu*;
som på delta ställe gör ett förträffligt intryck. Depø Jyfifc
liga början försätter lasaren i en för talaren oçk (aletp f|p>
fattning lika fördelaktig stämning. Sä varm känsla,, tø.*ppk
fantasi och lifligt’ språk, som i samma Förf:s
theologisiuiy^r-bete: ”Jesu lefverue” finner man val icke här, men
dess*^-genskaper äro dock de, som äfven i detta tal, ehuru i.mipdre
mån, framträda. Talaren beundrar Carl XII-och samnuii^ffnr
skickligt hans’ ära med Carl XlV:s. Det sista stycket;
ald-kande vara vackert; ja mycket vackert; om det vore tydltøpiø
utförd t. Nu tviflar rec. alt meningen är för alla klar» — Dyeua
tvenne tal företrädas af Hr Prof. Westmans program: en kort
öfversigt af Konungens karakter; samt åtföljas af tvenne .pø#*
mer, hvaraf ett pä latin af Hr Prof. Ek, der, om vtiéj
misstagit oss om meningen, man finner Realisationen
besjungen i latinska verser.
Äfven vid Upsala Universitet bolls (.W o) ett talpålatia:
ett verkligt bevis, att Romersk vältalighet ännu lefver, ehuru
sällsynt. Ty vältalighet finnes i detta tal, elivad än. från den
Strängaste purismens synpunkt torde anmärkas. Talaren följer
särdeles mycket Horatins och skrifver med poetiska uttryck»
beherrskad af poetisk inspiration; om derföre cj hvarje frus
kun återfinnas bos Cicero; så går dock en ren anda igenom
det hela. Del är en egen stil; en vacker stil; det är
karakter i språk oeh tankar. Innehållet ar mera reflexion an
berättelse, hvaruti delta tal liknar det af Prof.
Atterbom-Denne sistnämnde talare följer ej Carl XIV steg för steg,
men tecknar karakteren af bela hans verksamhet, såsom fyra
gånger Sveriges Räddare; först då han kom bit, dernäst
genom den s. k. >1812 års politik; vidare genom sjelfva sättet
för Sveriges förening med Norrige, och sist genom den
varsamma klokhet, hvarmed Konungen hejdade alltför hastig*
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
