Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocb skrifterj som till dess kunskap kommit, hade ståndet ej
funnit soldaterna, med hvilka ståndet i flera afseenden vore
närmast förbundet, förolämpade eller förklenade. Ståndet
Tore öfvertygadt, att endast rättelse i laga ordning söktes af dem,
som verkligen voro lidande ; skulle den ofelbart erhållas j men
ensåge derjemte ärendet icke angå lagstiftningen, utan
lag-skipningen, hvilken icke tillhörde ständerna att besörja; och
kunde således dermed ingen befattning taga. Afslag inkommo
äfven från de öfriga stånden.
Konungens proposition på rikssalen var ganska kort. Han
fiskade tillsättandet af ett Hemligt utskott, för att dermed
öf-verlagga och öfverenskomma om de medel, som under
nuvarande omständigheter borde vidtagas till rikets säkerhet;
bestånd och sjclfständighet; och han äskade, att detta utskott
måtte med all möjlig skyndsainhet tillsättas.
Valen gingo äfven lör sig med all möjlig skyndsamhet i
tre stånd; men inom adeln föreslog De Frielzcky en
instruktion för det hemliga utskottet, innan valmännen sammanträdde.
Allt hvad regeringsformen innehöll om detta utskott var, att
ptänderna egde makt att utnämna dess medlemmar, men att
jlessa egde sig uppdragna alla de rättigheter, som Rikets
Ständer sjelfva innehade; att öfverläggningsämnen voro de ärenden,
pom Konungen syntes böra hemliga hållas, men alt alla mål,
som uppenbara vara kunde, blefve Rikets Ständer meddelte och
under deras rådplägningar hänskjutna. Man finner, att detta
hemliga utskott, utan att särdeles förtyda grundlagens
bok-stafliga innehåll, lätt kunde urarta till ett villigt verktyg i en
godtycklig Konungs hand, farligt för ständerna sjelfva. Det
var nu första gången sedan Regementsförändringen, som ett
dylikt utskott skulle tillsättas. Siunesstämningen bland de
o-jfrälse stånden var sådan, att adeln kunde befara, det deras
pluralitet i utskottet skulle kunna begagnas till all ting, till
lagars ändring, till beskattningar o. s. v. Dels derföre, dels
ptt förekomma alla olyckliga prejudikater för framtiden, ansåg
sig adeln böra binda utskottet genom en instruktion. Enligt
xegeringsformen fordrades ständernas samtycke för att pålägga
bevillning eller begynna anfallskrig: banken skulle stå under
deras garanti och vård samt statsverkets tillstånd för deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
