Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XX) - Wingqvist, O. Berättelse om Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen borde underrättas, utan ståndets, och den-?
Oa sednpre kunde ej utan föregången öfverläggning utrönas. —
PAer en långvarig, under larm och oordning fortgående
öf-yerläggning, eller rättare sagdt ordvexling, gjordes ändtUgen
proposition, hvilken besvarades med ja och nej. Instruktionen
ansågs bifallen, emedan det förra var starkare och ingen
be-garde yotering, hvilket dock många sedermera påstodo sig
hefva gjort. Derpå bifölls äfven en annan proposition, att
Landttøafskalken skulle för Ronungen anmäla Ridderskapet?
peb Adelns vördnad för Konungens dyra person och de bpr
svurna grundlagarna; en kompliment, på hvilken Konungen^
såsom i följande plenum tillkännagafs, lår svarat ingen ting.
Födande måndag (d. 9 Febr.), när, fråga väcktes att
underrätta de öfriga stånden om adelns beslut, begynde
Rorøft-twist» en öfverinspektor vid Tullverket, att uppläsa ett
diktamen i ämnet; men nedtystades af sorl och oljud, dels
emedan saken redan ansågs afgjord, dels emedan han dristade sig
att kalla beslutet besynnerligt. Med mycken möda lyckades
det Grefvarne Fersen och F. Horn att skaffa honom ljud. ”Om
äp haps diktatnen skulle kosta honom hufvudet; utropade den
sednare, måste det af honom uppläsas. Det är hans
rättighet.” Det innehöll en reservation, hvilken han ’’för sorl och
ofVerljudande röster” icke kunnat få fram under föregående
plenum. Äfven öfverste P. Liljehorn, hvilken ”med sin
vanliga flegma uthärdat de respektive ledamöternas rop i en full
timma stående på bänken”, behöfde Fersens bemedling för att
iå framsagd sin reservation, i hvilken åtskilliga förenade sig.
Under allt detta nekade Landtmarskalken ihärdigt, att något
beslut i ämnet blifvit fattad t. ”dag har icke i sista plenum
gjort någon annan verkande proposition, än de ord jag på
adelns vägnar skulle säga åt Konungen.” Med den andra hadc
han endast åsyftat att utröna adelns tankar; då åtshilligo
påmint, att han i annat fall endast hade Frietzckys enskildst
luftning att frambära. Detta hade till påföljd en häftig storm
e-mot Landtmarskalken, under hvilken sjelfve Riksrådet Fersen
lär ha öfverilat sig. ”Han darrade som ett asplöf Och måste
higna sig med ett glas vatten. De Gçer och flera yoro i
samma proportion upprörde och förifrade.” Slutet blef, att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
